Prognos: Bristen på präster och socionomer består

Varje år bedömer centralorganisationen Saco hur arbetsmarknaden ser ut fem år fram i tiden för olika yrkesgrupper. Kompetensbristen är stor bland många yrkesgrupper, bland annat för präster, diakoner och socionomer där det bedöms finnas fler jobb än utbildade personer om fem år.

För personalvetare bedömer Saco att arbetsmarknaden kommer att vara i balans, det kommer alltså att finnas ungefär lika många utbildade personal- och HR-specialister som arbetstillfällen 2029.

Hälsovetare har däremot svårare att hitta jobb, både nu och om fem år, enligt Sacos prognos.

Liksom tidigare år bedöms det finnas färre jobb för beteendevetare och samhällsvetare, där konkurrensen om jobben ser ut att vara fortsatt stor. Den prognosen kan dock hänga ihop med bristande underlag, bland annat eftersom yrkesgrupperna inte har någon egen yrkeskod, enligt Akademikerförbundet SSR.

Debatt: Inse värdet av sociologer och beteendevetares kompetens

Personalvetare: Arbetsmarknad i balans

Det finns cirka 40 000 yrkesverksamma med en personal- eller beteendevetarutbildning. Det finns goda möjligheter för den som utbildar sig till personalvetare.

AI-utvecklingen kommer att ställa nya krav på personalvetares förmåga att bedöma hur den nya tekniken påverkar de anställdas arbetsförhållanden, exempelvis arbetsmiljö och personlig integritet. Det kommer också bli viktigare att kunna tolka information från automatiserade system.

Hälsovetare: Stor konkurrens om jobben

Hälsovetare är ett brett yrkes- och utbildningsområde med inriktning inom folkhälsa, hälsa och friskvård och idrott. I dag finns fler utbildade hälsovetare än vad det finns jobb, vilket kan göra det svårt att hitta jobb. Även om fem år kommer det sannolikt råda stor konkurrens om jobben för hälsovetare, även om fler arbetsgivare har fått kännedom om yrket och något fler arbetstillfällen har skapats.

Beteendevetare: Stor konkurrens om jobben

Beteendevetare är en bred utbildning, vilket gör det svårare att förutspå möjligheterna att få jobb. Det finns 40 000 personer med personal- eller beteendevetarutbildning och arbetsmarknaden är bred.

Enligt Sacos rapport är konkurrensen stor om jobben och kommer fortsatt vara stor om fem år. Men det finns de som menar att det inte är riktigt så illa. Exempelvis Akademikerförbundet SSR hävdar att det finns goda möjligheter att få jobb.

Samhällsvetare: Konkurrens om jobben

Även samhällsvetare är en bred utbildning och personer med samhällsvetarexamen kan arbeta inom många olika områden. Därför är prognosen svårare att ställa, men Saco bedömer att det utbildas något fler samhällsvetare än vad det finns arbetstillfällen.

Diakon: Liten konkurrens om jobben

Det finns cirka 1 300 vigda diakoner i Svenska kyrkan. Det finns i dag gott om jobb för diakoner då det råder mycket stor brist på diakoner. Bristen på diakoner är störst på landsbygden. Det kommer fortfarande att vara lätt att hitta jobb som diakon om fem år.

Präst: Liten konkurrens om jobben

Det råder stor brist på präster och arbetsgivarna (församlingarna) konkurrerar om de 3 200 präster som finns. Bristen bedöms vara stor även om fem år.

Störst är bristen utanför storstäderna. Historiskt så har arbetsmarknaden för präster påverkats mycket lite av konjunkturen.

Socionom: Liten konkurrens om jobben

I dag finns cirka 45 000 yrkesverksamma socionomer och det finns gott om jobb att välja mellan för nyutexaminerade socionomer. Bristen bedöms bestå och vara lika stor om fem år.

Behovet av erfarna socionomer är stort och bristen är särskilt stor i kommunerna. De senaste årens stora personalomsättning bland socionomer i kommuner bidrar till Sacos bedömning att det kommer att råda stor brist på socionomer även om fem år.

Arbetsmarknaden för socionomer är dock bred och tillgången på jobb kan variera något beroende på sektor och region liksom för vissa tjänster.

Den ökande användningen av AI kommer att kräva kompetensutveckling bland socionomerna. Det är också viktigt för framtida socionomer att vara medveten om de risker som ökad AI-användning medför.

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsättningen störst