Kritik mot regeringen: Otydligt uppdrag till Sis

Vården på Sis ungdomshem brister på flera punkter, visar Riksrevisionens granskning. Ett av huvudproblemen är att uppdraget från regeringen är otydligt när det gäller vilka ungdomar som Sis ska ta emot och vilken behandling de ska få.

Riksrevisionen bedömer bland annat att regelverket för in- och utskrivning till och från ungdomshemmen behöver justeras. Dels för att åstadkomma en mer professionell rutin där experter deltar i beslutet om placering, dels för att få en nationell enhetlighet vad gäller vilka ungdomar som ska placeras på Sis. Det kan även öka rättssäkerheten för ungdomarna, enligt myndigheten.

Riksrevisionen konstaterar vidare att det är stora skillnader mellan de särskilda ungdomshemmen, och ibland även mellan olika avdelningar. Vissa ungdomshem har en väl fungerande personalgrupp och god vårdmiljö medan andra har allvarliga brister.

– Dåligt utbildad och ibland olämplig personal, en ostrukturerad behandlingsverksamhet och dysfunktionell vårdmiljö innebär att långt ifrån alla tvångsplacerade ungdomar får den vård och behandling som de behöver, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen efterlyser bland annat en bättre implementering av ledningens beslut i den dagliga verksamheten, ett tydligare ansvar för behandlingsverksamheten inom Sis samt personal med rätt kompetens för att bedriva vård och behandling på ett effektivt sätt utifrån ungdomarnas behov.

Regeringen rekommenderas även att tydliggöra Sis vård- och behandlingsuppdrag och vilka målgrupper som ska placeras på ungdomshemmen.

Sis har kritiserats flera gånger tidigare av olika instanser. Myndigheten har bland annat fått skarp kritik för allvarliga brister i verksamheten, rymningar och fritagningar som planerats inifrån och sexuella övergrepp mot unga flickor. Dessutom har Sis haft omfattande arbetsmiljöproblem, något Akademikern granskat i en artikelserie.

I februari gav regeringen beskedet att Sis ska göras om från grunden, något som Lena Henriksson, Saco-S-ordförande på Sis, ställde sig positiv till.

– Det är bra att komplexiteten i våra uppdrag blir tydligare för omvärlden och framför allt beslutsfattarna. Vi har inte tillräckliga resurser för att kunna bedriva en kvalitativ vård med det tryck vi har idag, sa hon i en intervju i Akademikern.