Arbetsförmedlaren: ”Alla behöver få vara med i processen”

Än så länge har Arbetsförmedlingen ett fåtal AI-lösningar i produktion, men fler ska det bli. Det ingår i myndighetens strategi att nyttja ny teknik och ha en datadriven verksamhet.

– Den ambitionen finns ju, och i det blir AI ett naturligt steg, säger Viktoria Josefsson.

Hon är chef för en enhet på Arbetsförmedlingen som ansvarar för att driva på utvecklingen av automatiserade bedömningsstöd. Det handlar om att använda statistiska modeller som kan stötta arbetsförmedlaren i sitt beslutsfattande. Genom att ta hänsyn till en rad olika parametrar kan programmet hjälpa arbetsförmedlaren att hitta rätt insats till rätt individ, i rätt tid.

– Det är inte high tech utan en enklare form av AI, en statistisk modell helt enkelt.

Det övergripande målet är förstås att motverka långtidsarbetslöshet och se till att människor kommer ut i arbete så fort som möjligt. Just nu används det automatiserade stödet till handläggarna bara för en av Arbetsförmedlingens tjänster, som heter Rusta och matcha, men tanken är att fortsätta utveckla det så att det fungerar för fler typer av insatser.

Tanken är att skapa ett mer allomfattande stöd för arbetsförmedlarna i deras bedömningar så att verksamheten blir mer effektiv, både internt och för kunderna. Bland annat testar man just nu en kommande tjänst som handlar om att man som arbetssökande ska kunna få yrkesförslag kopplade till sina erfarenheter.

Även om stödet till arbetsförmedlarna ska bli allt mer automatiserat kommer de fortfarande själva att lägga till den information de får fram i samtal med de arbetssökande. De kommer också själva att fatta alla beslut.

– Än så länge är vi tydliga med att vi inte använder AI för beslutsfattande, utan att det handlar om att stödja handläggarna i deras bedömningar, för att de ska bli mer effektiva och träffsäkra.

AI-tillämpningar blir allt vanligare i offentlig sektor, även om användandet fortfarande är på ett tidigt stadie, enligt Viktoria Josefsson. Tidigare jobbade hon som strateg på Skatteverket med fokus på ny teknik och fick efter en föräldraledighet i uppdrag att ta fram en strategisk inriktning för myndighetens arbete med AI.

– Då visste jag knappt vad AI var för något, säger hon.

Sedan dess har hon gått två kortare utbildningar på området, men mycket av sina kunskaper har hon skaffat genom omvärldsbevakning och egna nätverk. Under två år arbetade hon dessutom i styrgruppen för AI Sweden, vars uppdrag är att accelerera användandet av AI för att stärka Sveriges välfärd. Där lärde hon sig mycket om hur man kan använda AI för att skapa nytta i organisationer.

– Oavsett om det är inom offentlig eller privat sektor så kan vi ha mycket nytta av AI inom bland annat HR och ekonomi där det finns stora vinster att göra framöver. Inom skola, vård och omsorg är det ju ett måste för att man ska klara det uppdrag man har, säger hon.

Viktoria Josefsson tillstår att det kan finnas risker med att använda AI-genererat beslutsstöd. När en enskild handläggares beslut påverkas av egna förutfattade meningar får det konsekvenser för relativt få personer. Men om en AI-modell har den typen av inbyggda tankefel kommer det att påverka många fler. Tekniken måste användas på ett ansvarsfullt sätt och organisationen ha en strategi för hur man jobbar med etiskt hållbar AI, konstaterar hon.

– Samtidigt finns det väldigt mycket att vinna, så det gäller att inte fastna i de risker och hinder som finns.

Från organisationshåll är det viktigt att jobba med förändringsledning – alla behöver få en chans att vara med i processen när man bygger upp arbetet med AI.

– Det här är något nytt för hela organisationen. Medarbetarna måste få möjlighet att förstå hur de här modellerna fungerar på ett övergripande plan och hur man ska jobba tillsammans med dem.

Läs också >>

Socionomen: ”Jag ser AI som ett arbetsredskap”

AI förändrar arbetslivet i grunden

5 tips: Så bör du förhålla dig till AI i arbetslivet