Facket: Fler måste kunna få omställningsstudiestöd

OMSTÄLLNING Akademikerförbundet SSR kräver mer pengar och enklare regler kring omställningsstudiestödet. ”Vi är superpå den här frågan nu. Och vi har stort stöd”, säger Ursula Berge.

Foto: Viktor Gårdsäter

När ansökan för omställningsstudiestöd öppnade den 1 april i år kraschade sajten: 10 000 anmälde intresse redan första dygnet. För offentligt anställda tog förra årets pott slut redan efter några dagar, och många som hade velat skola om sig går alltså miste om chansen. Det är dåliga nyheter för välfärden.

– Kompetensförsörjningen inom välfärden är utan tvekan arbetsmarknadens största problem. Två av tre av de värsta bristyrkena finns där, konstaterar Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.

Hon har själv gjort en genomgång av alla i Sverige som söker jobb inom välfärden, och kommit fram till att det finns runt 25 000 personer med utbildning och erfarenhet inom välfärdssektorn som trots det fortfarande är arbetslösa.

– Vad är det som de saknar? Jo, kanske någon kompletterande utbildning. Det handlar om lärare, läkare, socialarbetare, undersköterskor, barnskötare – alla de yrkesgrupper som vi så väl behöver.

Akademikerförbundet SSR arbetar hårt tillsammans med PTK och SKR för en mer strategiskt långsiktig satsning på omställningsstudiestödet, och man har lyckats påverka regeringen på viktiga punkter. Bland annat har nya medel skjutits till: 10 miljoner kronor förra året, och 50 miljoner i år.

Fack och arbetsgivare har också krävt regelförenklingar som, utan att rubba balansen i överenskommelsen, kan påskynda handläggningen och förenkla det just nu väldigt komplexa arbetet för tjänstemännen på CSN. Under hösten har parterna jobbat med förslag, och en del av dem kommer att träda i kraft till sommaren.

– Vad vi upptäckte när reformen sjösattes för ett och ett halvt år sedan var att CSN inte riktigt hade strukturen för det här, inget automatiserat system. Allting krävde handpåläggning. Stödet liknar inte alls andra studiestödsformer, och är lite ovanligt för CSN.

Den komplicerade strukturen och bristen på medel har gjort att CSN inte kunnat bevilja omställningsstudiestöd till så många personer som fack, arbetsgivare och stat kommit överens om. Förra året lyckades man bara hantera 40 procent av ansökningarna.

– Man måste komma ihåg att omställningsstudiestödet var fackets uppsida i överenskommelsen. Det var ett givande och tagande, och vi förlorade annat, inte minst kopplat till las. Så om många färre än bestämt får stödet, är det en tydlig förlust för oss.

Ursula Berge har tidigare menat att det är ett avtalsbrott från regeringens sida att inte göra mer för att få upp volymerna och ner handläggningstiderna. Nu kommer alltså åtgärder. De är dock inte tillräckliga, menar hon. Det kommer krävas mer i form av både medel och regelförenklingar.

– Förra året skulle den här reformen omfatta 5 650 personer som studerar på heltid i ett år. Det här året ska det vara 11 500 personer, nästa år 19 200 personer och året efter det 28 200. Om det dessutom inte är personer som söker heltid ett helt år utan kortare kurser, blir det mångdubbelt fler ansökningar för CSN att handlägga.

Reformen ska alltså växa och i stort sett dubblas varje år. Då räcker det inte att vara nöjd i år, konstaterar hon – vi måste bygga en konstruktion som håller för den exponentiella ökningen.

– Målet är ett tillgängligt livslångt lärande för alla på svensk arbetsmarknad.

För att den visionen ska bli verklighet krävs också andra typer av reformer. CSN är bara en av flera flaskhalsar. En annan är utbildningsutbudet. Om inte universitet och andra utbildningsanordnare erbjuder kurser lämpade för personer mitt i arbetslivet spelar det ingen roll hur snabbt CSN jobbar med att bevilja ansökningar.

– Hela utbildningsutbudet måste växa till med olika typer av kortare, fristående kurser. Personer mitt i livet kan inte gå första året på jurist- eller läkarprogrammet, det är inte livslångt lärande, det är något annat. Hela anslagssystemet för högre utbildning är konstruerat för ungdomsstudenter som studerar heltid efter gymnasiet.

Så hur går påverkansarbetet på den här punkten? Den privata sektorn har varit mycket bättre på att berätta om sina behov och vilka typer av arbetsmarknadsutbildningar och kompletterande utbildningar som de behöver, konstaterar Ursula Berge.

– Vi har varit sämre i välfärdssektorn. Men vi träffade nyligen Johan Höij, statssekreteraren på Socialdepartementet, och vi är superpå den här frågan nu. Och vi har stort stöd. Medborgarna vill ha en fungerade skola, socialtjänst och sjukvård, och det förutsätter att det finns människor som kan jobba där.

Hon fick omställningsstudiestöd – ”Mitt jobb kräver att jag är uppdaterad”

Reporter Tim Andersson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Förslag till kongressen: Förbundskansliet ska bli kl...

KONGRESS 2024 Ska förbundskansliet bli klimatneutralt? O...
21 maj, 2024

Bör Akademikerförbundet slopa SSR?

KONGRESS 2024 I en motion till kongressen föreslås att f...
17 maj, 2024

Vi är akademikerfacket i staten

KRÖNIKA Nu påbörjar vi en resa med målet om att bl...
16 maj, 2024

Rekordmånga motioner till kongressen – ”Histor...

KONGRESS 2024 Akademikerförbundet SSR:s kongress närmar ...
15 maj, 2024


Läs även

Ligger du rätt i lön? Kolla in senaste statistiken

LÖN Dags att förhandla om din lön? Här är färs...
14 maj, 2024

Tuff situation för skolkuratorer i Malmö – "Det blir...

FACKLIGT Nedskärningar i Malmös skolor går ut över ...
13 maj, 2024

Osäkra anställningar förkortar livet

ARBETSMARKNAD Forskning visar att den som har en osäker ...
2 maj, 2024

Debatt: Inför talangvisum och skattelättnad för före...

EU-VALET Kraftfulla åtgärder mot kompetensbristen k...
30 april, 2024