AI förändrar arbetslivet i grunden

Det händer att Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, blir uppringd av journalister som undrar varför han och förbundet är emot AI. ”Är ni teknikfientliga, eller?”

Det gör honom lite trött.

– Att vi inte säger ja och amen till allt Google föreslår innebär inte att vi är bakåtsträvare. Vi, liksom de flesta andra, vill att AI ska bli ett verktyg som gör ­individer bättre och mer konkurrens­kraftiga.

Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR. Foto: Annika Clemens

Frågan är hur det ska ske och vem som ska styra utvecklingen. Hur ska vi undvika att hamna i knäet på techindustrin och hur ska lagstiftning och regelverk hinna ikapp?

I offentlig sektor är AI inte längre en fråga för framtiden. Ett par exempel: Inom socialtjänsten låter man på en del håll algoritmer scanna olika register för att tillstyrka eller avslå ansökningar om ekonomiskt bistånd. Och på Arbetsförmedlingen tar man AI till hjälp för att bedöma de inskrivnas arbetsförmåga.

– I en värld med enorma mängder data att hantera finns snart inga alternativ till AI. System som kan ta in och sammanställa information från olika källor är förstås enormt värdefulla. Men vi måste se vad som händer och tänka efter vad vi tycker om det, säger Simon Vinge och fortsätter:

– Det som skiljer AI från tidigare tekniska revolutioner är att det slår så oförutsägbart. Förr var det arbetaryrken som ersattes av ny teknik, den här gången är det helt andra uppgifter. Det som aldrig kan ersättas är det mellanmänskliga. När AI används på ett bra sätt kommer det ge oss mer tid över för mänskliga kontakter.

En absolut förutsättning för att AI ska uppfylla optimisternas förväntningar och bli ett verktyg som befriar oss från trista rutinsysslor och frigör tid för mer meningsfulla uppgifter, är att de anställda får vara med och påverka hur AI-stödet ska utformas. Simon Vinge varnar för att missa kunskapen hos de som känner verksamheten när extern kompetens kommer in för att implementera nya system.

– Vad händer om man låter en extern leverantör, som kanske aldrig tidigare stött på svensk lagstiftning, gå in och utforma programvara? Det finns en uppenbar risk att man – medvetet eller omedvetet – rundar den kunskap som finns hos professionen när AI ska implementeras.

Från centralt håll uppvaktar Akademikerförbundet SSR lagstiftare och ställer krav på politiker. Simon Vinge konstaterar att inställningen hos de flesta politiker är förvånansvärt njugg.

– AI innebär den största förändringen i modern tid av hur offentlig sektor styrs, men det avspeglas nästan inte alls i politiken. Ett skäl är nog rädsla för att uppfattas som någon som inte förstår AI, att man inte vill verka som en bakåtsträvare. Ett annat skäl är att många politiker ännu inte insett vidden av konsekvenserna av AI och att de inte uppfattar att det är en prioriterad fråga bland väljarna.

Läs också >>

Stöd när AI ska införas på jobbet – ny skrift tipsar om hur du bör agera

5 tips: Så bör du förhålla dig till AI i arbetslivet

Medan politikerna fortfarande slumrar varnar andra för en kommande klyfta mellan de som lär sig arbeta med AI och de som inte gör det, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser i ett redan hårt polariserat samhälle.

Men just den risken vill Simon Vinge tona ner.

– Alla behöver inte kunna programmera eller förstå AI, det är ett befängt påstående. Det vi behöver är fungerande regelverk som finns på plats för att alla inte ska behöva lära sig en massa ny teknik, säger han och fortsätter:

– Det är ett litet fåtal som kan något om AI i dag och så kommer det förbli. Vad betyder det ens att ”behärska AI”? Att man kan skriva i Chat GPT på ett bra sätt?

Men Fredrik Heintz, professor vid institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet, håller inte med. Han har bland mycket annat varit med och utformat EU-kommissionens etiska riktlinjer för så kallad tillitsfull AI. Och han konstaterar att AI-kompetens inte kommer att vara en icke-fråga för den som söker jobb i framtiden.

– Jag tror inte att AI kommer att konkurrera ut människor. Däremot tror jag att människor som på ett effektivt sätt använder AI kommer att konkurrera ut dem som inte gör det. Men det kommer nog mer att synas på organisationsnivå än på individnivå. De verksamheter som använder AI-verktyg får mer gjort till en lägre kostnad, vilket kommer vara en fördel i konkurrensen med andra företag och organisationer.

Professor Fredrik Heintz med sina robotar från robotlabbet på Linköpings universitet. Foto: Peter Holgersson

Fredrik Heintz menar att de flesta av oss kommer att se våra arbetsuppgifter förändras på grund av AI, men i olika stor utsträckning.

– Nya yrkeskategorier kommer att påverkas, framför allt på tjänstemannanivå. Vissa arbetsuppgifter går att helt eller delvis automatisera, eller komplettera med väldigt kraftfulla verktyg. I slutändan tror jag ändå inte att det totala antalet arbetstillfällen minskar utan att det kommer nya yrken.

Som exempel nämner han app-­utvecklare – en titel ingen hört talas om så sent som vid millennieskiftet, men som sedan Apples iphone introducerades 2007 har sysselsatt tusentals människor bara i Sverige och ger en lön på upp emot 50 000 kronor i månaden.

Så kommer framtidens arbetsmarknad bara vara öppen för tekniskt sinnade, eller kan vi alla bli goda AI-användare? Fredrik Heintz ser tendenser åt båda hållen:

– I dag är det en fördel att ha en viss teknisk förståelse för vad som funkar och att anpassa det till olika yrken. Men jag tror att utvecklingen går mot att det krävs mindre teknisk kunskap och att fokus hamnar på innehållet i arbetsuppgifterna.