Vad ska samhället fokusera på för att höja människors livskvalitet? Den frågan hoppas folkhälsovetaren Max Olsson kunna vara med och besvara. Han doktorerar vid Lunds universitet och använder enorma mängder hälsodata i sin forskning.
AI hjälper honom att sortera informationen och identifiera områden som kan vara särskilt viktiga för vår livskvalitet, alltså hur vi mår fysiskt och mentalt. En stor fördel med AI-programmet är att det gör det lättare att jämföra och koppla ihop effekten av flera olika faktorer samtidigt.
– Ofta när vi jämför statistik i traditionella studier så tittar vi bara på en variabel i taget, till exempel hur fysisk aktivitet är förknippat med höjd eller sänkt livskvalitet. Men då vet vi inte hur viktigt det är jämfört med exempelvis smärta. Det är svårt att jämföra för det är separata studier och separata analyser. Med AI kan vi koppla in alla variabler på samma gång och jämföra, säger han.
AI-programmet kan alltså avtäcka mer komplexa samband och undantag än vad Max Olsson skulle kunna hitta med andra metoder.
– Fysisk aktivitet är väldigt bra för de flesta, men det finns alltid undantag. Sambanden är inte alltid linjära i verkligheten.
Det finns inte särskilt mycket forskning där man använt AI i populationsstudier om livskvalitet sedan tidigare, berättar han. Därför fokuserade han mycket på just AI när han skrev forskningsplanen för sitt doktorandarbete.
– Vi har så mycket data, men all data används inte i nuläget. Utvecklingen av AI har gått så snabbt de senaste åren och många områden ligger lite efter.
Max Olsson har alltid varit intresserad av teknik, gick tekniskt gymnasium och har ägnat sig åt programmering som hobby. AI-programmet som han nu använder i sin forskning har han själv programmerat, med hjälp av en mer senior forskare inom AI som gett tips och feedback.
Han ser inte några direkta risker med att använda AI i de studier han arbetar med. Det börjar komma tydligare riktlinjer kring hur man kan utvärdera sina forskningsresultat, vilket han välkomnar. Självklart behöver man också tänka över hur man presenterar sina resultat, säger han. Det finns alltid etiska överväganden att göra innan man till exempel slår fast att vissa grupper i samhället löper högre risk för sänkt livskvalitet, men det är ingenting som är unikt för just studier där man tagit hjälp av AI utan gäller för alla vetenskapliga studier.
Framöver kommer folkhälsovetare att använda AI mer, tror Max Olsson. Förmodligen kommer vi till exempel att se fler chatbottar som är inriktade på hälsocoachning, och då skulle en möjlig arbetsuppgift för folkhälsovetare kunna vara att testa dem och se över livsstilsråden som dessa dataprogram ger.
– Jag tror att det är viktigt att folkhälsovetare lär sig de AI-verktyg som kommer i framtiden, säger han.
Missa inget!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.
Senaste nytt
På väg utför med tilliten bland unga?
SPANING
Unga litar mindre på varandra i dag än tid...
28 november, 2023
