”Viktigt att folkhälsovetare lär sig framtidens AI-verktyg”

Det finns inte särskilt mycket forskning där man använt AI i populationsstudier om livskvalitet sedan tidigare, berättar han. Därför fokuserade han mycket på just AI när han skrev forskningsplanen för sitt doktorandarbete.

– Vi har så mycket data, men all data används inte i nuläget. Utvecklingen av AI har gått så snabbt de senaste åren och många områden ligger lite efter.

Max Olsson har alltid varit intresserad av teknik, gick tekniskt gymnasium och har ägnat sig åt programmering som hobby. AI-programmet som han nu använder i sin forskning har han själv programmerat, med hjälp av en mer senior forskare inom AI som gett tips och feedback.

Han ser inte några direkta risker med att använda AI i de studier han arbetar med. Det börjar komma tydligare riktlinjer kring hur man kan utvärdera sina forskningsresultat, vilket han välkomnar. Självklart behöver man också tänka över hur man presenterar sina resultat, säger han. Det finns alltid etiska överväganden att göra innan man till exempel slår fast att vissa grupper i samhället löper högre risk för sänkt livskvalitet, men det är ingenting som är unikt för just studier där man tagit hjälp av AI utan gäller för alla vetenskapliga studier.

Framöver kommer folkhälsovetare att använda AI mer, tror Max Olsson. Förmodligen kommer vi till exempel att se fler chatbottar som är inriktade på hälsocoachning, och då skulle en möjlig arbetsuppgift för folkhälsovetare kunna vara att testa dem och se över livsstilsråden som dessa dataprogram ger.

– Jag tror att det är viktigt att folkhälsovetare lär sig de AI-verktyg som kommer i framtiden, säger han.