Skyddsombud: Mer resurser kan bryta tystnadskulturen

Det råder en tystnadskultur bland anställda i Göteborgs stad som i förlängningen gynnar organiserad brottslighet, enligt en rapport som presenterades i augusti. Rapporten visade att kriminella strukturer har stor påverkan på stadens verksamheter, både direkt och indirekt. Tydligaste tecknet på tystnadskulturen är att medarbetare tvekar över om de skulle polisanmäla hot och våld av rädsla för repressalier från kriminella.

Akademikerförbundet SSR:s lokalförening i staden känner igen delar av beskrivningen. Många medarbetare känner att de hamnar i en utsatt situation om de skulle polisanmäla exempelvis ett hot från en hjälpsökande.

– Även om arbetsgivaren har möjlighet att polisanmäla är det ändå den enskilda handläggaren som kommer att vara målsägande och det är ganska utelämnande. Det är största skälet till att oron finns, säger Kristofer Astemo, huvudskyddsombud och ordförande i förbundets lokalförening i Göteborg.

Enligt rapporten, som är skriven av forskaren Anna Hedin Ekström på uppdrag av kommunstyrelsen, finns medarbetare som dagligen känner oro när de går till arbetet. Några av dem som har intervjuats vittnar om att kriminella grupper uppmanar både boende och anställda i vissa områden att inte vända sig till polisen.

Det gör att anställda kan vända bort blicken om de ser drogförsäljning på vägen till jobbet. Personal som upptäcker vapen i kommunens fastigheter kan låta bli att berätta om det på jobbet. Enligt rapporten kan grupper av män filma personal på väg till och från jobbet. Känslan som infinner sig är att kriminella grupperingar vill markera att de har koll på personerna, särskilt när de är nyanställda. Flera berättar om försök att påverka beslut, exempelvis när det gäller barn och unga samt ekonomiskt bistånd. Det finns anställda som inte vågar göra orosanmälningar när de befarar att barn far illa, särskilt om det involverar kriminella grupper.

Dessa olika förhållningssätt skapar en tystnadskultur som leder till att de kriminella aktiviteterna kan fortgå.

Kristofer Astemo konstaterar att uteblivna polisanmälningar kan ge ökat utrymme för kriminella strukturer, men däremot har han inte nåtts av uppgifter om att beslut skulle ha påverkats eller ändrats till följd av hot i någon större utsträckning.

Han vill också framhålla att majoriteten av dem som socialtjänsten kommer i kontakt med varken hotar eller är kriminella.

– Det är viktigt att man problematiserar bilden av dem som söker hjälp. De allra flesta har inte den här typen av kopplingar eller beteende.

På arbetsplatsen efterlyser Akademikerförbundet SSR en organisation som ger stöd åt enskilda medarbetare för att de ska känna sig trygga att polisanmäla eventuella hot eller att anmäla arbetsskador.

– Det är viktigt att man är proaktiv och bygger en organisation som gör arbetet med hot och våld tydligt. Det bör finnas en tydlig rutin som medarbetarna känner till, säger Kristofer Astemo.

Det pågår en bra dialog med arbetsgivaren, enligt Kristofer Astemo. Det som ibland brister är när förslagen och förändringarna ska implementeras ute i verksamheten.

Nästa steg för arbetsgivaren är att undersöka hur utbredd tystnadskulturen är och hur vanligt det är att anställda låter bli att berätta om hot och våld som de utsätts för. Parallellt arbetar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) med en nationell kartläggning av fenomenet.

För att kunna ge bästa stöd till sina medlemmar ska SKR undersöka hur vanligt det är med otillåten påverkan, att personer genom hot, mutor eller våld försöker påverka tjänstemän att fatta felaktiga beslut eller avstå från kontroller. Signalerna som SKR har fått från kommuner och regioner runt om i landet är att många upplever att problemet har ökat, såväl inom socialtjänsten som inom andra verksamheter.

– Det vi kan se är att otillåten påverkan framför allt riktas mot tjänstepersoner som tar beslut om till exempel socialbidrag och omhändertagande av barn. Dessa finns inom socialtjänsten. Men det kan också handla om alkoholtillstånd och fördelning av bostäder. Vi försöker få med ett brett spektrum av intervjupersoner och inte bara koncentrera oss på socialtjänsten, säger Lena Langlet, chef för demokratisektionen på SKR.

Men för att verkligen komma till rätta med problemen krävs mer än bara en bättre organisation kring anmälningar på arbetsplatsen, enligt Akademikerförbundet SSR i Göteborg.

Arbetsbelastningen för dem som arbetar på socialtjänsten, inte minst de som arbetar med barn och unga, är hög, konstaterar Kristofer Astemo. För socialsekreterare, som redan befinner sig i en utsatt situation, kan en för hög arbetsbelastning också leda till att de låter bli att polisanmäla hot eller anmäla arbetsskador och tillbud. De områden där tystnadskulturen pekas ut som vanligast förekommande är också områden med hög arbetsbelastning.

– Det underlättar inte situationen. Vi ställer oss frågande till den arbetsbelastning som finns framför allt för dem som jobbar med barn och unga, säger han.

– Har du väldigt mycket att göra kanske det leder till att du inte tar tag i det där extra, som att anmäla ett tillbud.

Utöver det efterlyser förbundets lokalförening i Göteborg mer resurser till förebyggande socialt arbete. Enligt klubben behövs satsningar på välfärden i flera områden för att bryta rekryteringen till kriminaliteten och ge människor bättre liv.