Förslaget: Ny myndighet mot ungdomskriminalitet

Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder tillsattes 2022 och har haft som syfte att se över möjligheterna kring tydligare och tidigare insatser för att förebygga ungdomskriminalitet. När utredningen nu har slutredovisats och tagits emot av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) och justitieminister Gunnar Strömmar (M), är det med ett förslag om att inrätta en ny statlig myndighet, Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK),  rapporterar Socionomen.

Myndigheten bygger på ett arbetssätt från Danmark som 2019 införde så kallade ungdomskriminalitetsnämnder. Tanken är en samverkansmodell mellan Polismyndigheten, kommunerna och Kriminalvården. Kortfattat handlar det om att Polismyndigheten ska identifiera och ta fram ärenden, följt av att kommunerna tar fram beslutsunderlag till MUK och sedan verkställer det beslut som MUK fattar. Uppföljning och kontroll sköts sedan av MUK eller Kriminalvården.

– Vi har valt att säga att det är Kriminalvården som ska göra uppföljningen. I Sverige har Kriminalvården en liknande verksamhet, de har ungdomsövervakning som ligger inom frivården, säger utredaren Susanne Eberstein.

– Vi tycker att de har kunskap och erfarenhet att ge individuellt stöd och dessutom har de en väl upparbetad organisation runt om i landet, fortsätter hon.

Risk för brott räcker för ingripande 

Det finns delar som skiljer den nya myndighetens arbete mot det danska arbetssättet. I Danmark har det krävts en konkret brottsmisstanke för att man ska kunna ingripa, i Sverige ska det räcka med att det finns en risk för brott för att motivera ett ingripande. Den bedömningen ska göras av polisen.

Målgruppen är barn under 18 år, utan någon nedre åldersgräns. LVU ska dock inte inkluderas i de ingripande åtgärder som MUK har att arbeta med. Däremot ska myndigheten kunna kräva och kontrollera att ett barn går till skolan.

Förslaget om en ny myndighet har redan ifrågasatts från flera håll – något som Susanne Eberstein själv lyfte under presskonferensen.

– Vi har ju fått två stycken särskilda yttranden, dels från SKR och de är ju väldigt kritiska. Och sen har vi också fått från Kriminalvården som anser att dem skulle ta på sig det här, det är fullständigt omöjligt, säger hon.

SKR kommenterade utredningens förslag i ett skriftligt uttalande strax efter presskonferensen:

”Att ge socialtjänsterna en överrock i form av en ny myndighet som beslutar vad socialtjänsten ska göra minskar det kommunala självstyret på ett oproportionerligt sätt”, skriver Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänstsektionen på SKR.

”Att fatta beslut är varken det svåra eller det avgörande i sammanhanget. Fokus borde i stället vara på att stärka socialtjänstens förutsättningar att göra evidensbaserade insatser som vi vet motverkar normbrytande beteenden.”

Efterlyser fler svar

Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, efterlyser också fler svar än vad som framkom under presskonferensen.

– Man säger att det här ska medföra en tydlighet. Men vad blir konsekvensen om man inte vill delta i myndighetens insatser? Det var väldigt otydligt, säger han, och fortsätter.

– De sa ju att man inte kommer ge sig in på LVU-området, vilket jag tror är väldigt bra. Men då riskerar ju också det här att bli ett mellantvång, alltså att man säger att man måste delta men det finns inga konsekvenser om man inte vill. Sedan finns det ju en utredning som just nu tittar på de här mellantvångsdelarna, att det ska kunna få ekonomiska konsekvenser för de föräldrar som inte deltar.

Där finns det också anledning att ifrågasätta effekterna, förklarar Fredrik Hjulström.

– Man pratar om att ta bort bidrag till exempel. Det kommer ju framför allt påverka fattiga föräldrar då, säger han.

När eller om den nya myndigheten kommer inrättas är oklart. Någon tidshorisont presenterades inte under presskonferensen. Det som händer närmast är att förslaget ska ut på remiss för att sedan beredas vidare inom Regeringskansliet. Går man vidare kommer det dock kräva, vilket Susanne Eberstein slog fast, ytterligare en utredning om hur det hela ska genomföras.

Läs också:

Gränsöverskridande arbete mot gängkriminalitet