Har du rätt personlighet för jobbet?

Är du blå, grön eller röd? Är du en typisk ”giraff”, eller kanske snarare ”äventyraren”? Nej, du är inte något av det där, även om ett eller annat mycket populärt personlighetstest kanske fått dig att tro det. Den här sortens kategoriska ”typmodeller” saknar vetenskapligt stöd, konstaterar Sofia Sjöberg, författare och fil dr i psykologi.

– De är kommersiellt gångbara, och de fastnar som klister. Men det går inte att sortera människor på det sättet. Ska man hårdra det kan man likna det vid astrologi.

Finns det då inget sådant som personlighet? Jodå, men Sofia Sjöberg talar hellre om ”personlighetsdrag”. I boken Personlighet i arbete, som hon har skrivit tillsammans med Anders Sjöberg och Sara Henrysson Eidvall, presenterar hon den evidensbaserade ”femfaktormodellen”, med sina fem övergripande faktorer, eller drag: målmedvetenhet, sympatiskhet, känslomässig instabilitet, öppenhet och extraversion.

– Det låter kanske enkelt, men de här faktorerna samverkar på olika sätt och är bara en av många nivåer i en extremt omfattande hierarki. Dynamiken är närmast oändlig, berättar Sofia Sjöberg.

Till skillnad mot typmodellerna kan man inte säga att en individ ”är” ett av dessa drag – vi har dem alla, fast i olika grad. De är biologiskt förankrade och stabila över tid.

– Det här har folk ofta svårt att förstå. De säger: ”Jag är ju helt olika när jag är på jobbet och när jag är hemma.” Visst, med då handlar det om beteenden. Sådana kan skifta, och du kan förändra dem om du vill, även om det är svårt och kanske kan kräva en terapiform. Men personligheten är inte samma sak som beteendena – utan det som styr dessa.

Att tala personligheter som biologiskt förankrade är kontroversiellt. En sådan diskurs upplevs lätt som orättvis, eller deterministisk, säger Sofia Sjöberg. Forskningen är dock tydlig på den här punkten. Och som om det inte var nog är det också uppenbart att några av dessa personlighetsdrag är mer värdefulla än andra i en jobbsituation. Inte alltid de man tror, dock.

– Människor gissar ofta att öppenhet är viktigast av allt. Långt ned listar de målmedvetenheten. Den kan ju inte vara så avgörande, tycker de, för den är tråkig och okreativ. Men det är helt fel. Vänder man upp och ned på den där föreställningen så blir det rätt.

Nej, ”öppenheten” är sällan avgörande för prestation. Visst, den kan generera ett rikt känsloliv, och den rymmer nyfikenhet. Men inget säger att känslorna och nyfikenhet kommer att riktas i en för arbetet konstruktiv riktning.

Inte heller ”extraversionen”, det vill säga graden av utåtriktning, behöver vara positiv. Det säger psykologen Sara Henrysson Eidvall, en annan av bokens författare.

– Vi tänker lätt att den som pratar mycket är intelligent, men det finns inget sådant samband.

Den tråkiga målmedvetenheten däremot, en faktor i vilken samvetsgrannhet ingår, utgör det överlägset viktigaste personlighetsdraget, eftertraktat i nästan alla sammanhang.

– Har du hög grad av målmedvetenhet är du plikttrogen och gnetar på. Om du ska lämna ett arbete på torsdag klockan tre så gör du det. Och, vilket är viktigast av allt: du jobbar på även de dagar då motivationen och engagemanget inte är på topp.

Sara Henrysson Eidvall, som arbetat som konsult inom arbets- och organisationspsykologi i mer än 25 år, ser ett ökande intresse för personlighet på svenska arbetsplatser, inte minst i rekryteringsprocessen. Många tester är dock undermåliga, menar hon.

Ett annat problem är att chefer inte alltid vet hur de ska hantera resultaten. Ofta gör de en sammanvägning utifrån magkänsla och låter den sedan ligga till grund för en intervju. I en sådan process begås flera misstag, enligt Sara Henrysson Eidvall.