Hon stannar och vill vara med och återuppbygga Ukraina

I 23 år har Alla Sobol bott i Charkiv, Ukrainas näst största stad i nordöstra delen av landet. Hon har delat lägenhet med en vän, jobbar som statistiker och är ungdomsledare för statstjänstemannafacket i Charkiv. Sedan ryska trupper intensifierat sina angrepp mot Charkiv och bostadshus börjat bombas tog hon det svåra beslutet att lämna staden och ta sig till sina föräldrar för att hjälpa dem, i en by cirka 1,5 mil bort.

– Ryssarna ockuperar ena sidan av Charkiv och det är väldigt svårt att ta sig ut. En resa som normalt tar 40 minuter tog mig tio timmar, säger Alla Sobol.

Hon tänkte ta bussen ut ur staden, men väl på busshållplatsen insåg hon att bussen aldrig skulle komma och gatorna fylldes med fullastade bilar som köade för att evakuera. I trafikkaoset stannade plötsligt en bilförare som visade sig vara en vän, och som erbjöd Alla Sobol skjuts ut ur staden.

– Vi åkte över åkrar och genom småbyar för att undvika ryssarna. De bombar på många olika ställen nu. Särskilt där de vet att evakueringsförsök pågår, säger hon.

Från sitt fönster hos sina föräldrar kan hon se helikoptrar som flyger över Charkiv, liksom raketbeskjutning, mot staden. Hon berättar att invånarna slutat prata om så kallade gröna korridorer. I stället använder många en speciell app för att kommunicera med varandra om hur man kan hjälpas åt att ta sig ut ur Charkiv.

– Där kan man posta hjälpinlägg av olika slag eller om man har plats över i sin bil för att ta sig till säkrare platser. Men vi pratar inte om gröna korridorer eftersom ryssarna då kommer bomba exakt de platserna, säger hon.

Varje morgon pratar hon även med sina kollegor på samma vis. I appen delar olika kollegor känslosamma inlägg om hur kriget påverkar dem där de befinner sig runt om i landet, något som på ett sätt sammansvetsat dem trots att de fysiskt befinner sig på olika platser.

– Alla gör vad de kan för att hjälpa varandra.

För några veckor sedan medverkade Alla Sobol på ett digitalt möte tillsammans med andra ukrainska fackliga ledare för att vittna om kriget inför svenska riksdagsledamöter. För Alla Sobol kändes det viktigt att få förmedla krigets sanna ansikte från perspektivet som vanlig medborgare till de högt uppsatta politikerna, för att få dem att förstå var det ukrainska folket nu genomgår.

Läs mer >> Fackliga ledare vittnade om krigets Ukraina i riksdagen

– Mitt mål var att prata med de svenska politikerna utifrån verkligheten och inte utifrån vad några officiella rapporter säger. Jag tycker de verkade förstå mig och det jag sa. Ukraina betalar nu ett dyrt pris att kunna vara ett självständigt land, och jag är obeskrivligt tacksam för all internationell hjälp som vi mottagit hittills men vi är också i behov av ännu mer hjälp för att kunna återuppbygga landet när kriget är över. Det försökte jag förmedla till dem.

Alla Sobol vill inte lämna Ukraina. På grund av hennes jobb som statistiker och tjänsteman kan hon fortsätta jobba digitalt och få ut lön som vanligt. Däremot beskriver hon det som farligt att åka till närliggande regioner för att handla upp mat och andra livsviktiga förnödenheter.

– Många har redan under krigets första veckor spenderat alla sina sparpengar. Det är brist på både drivmedel och mat vilket gör att det är svårt att ta sig till andra regioner där infrastrukturen fortfarande fungerar, också för att man riskerar att bombas.

Enligt vittnesuppgifter i media har flera av Rysslands bombningar skett mot just civila mål, när invånare stått och köat för att ta ut pengar eller handla mat, mot gröna korridorer, sjukhus och BB-avdelningar. Något som också Alla Sobal berättar.

Hon planerar nu att påbörja årets sådd i trädgården utanför föräldrarnas hus. Dels för att hjälpa familjen att överleva, dels för att odla mat till andra som är i behov av det och hjälpa landet att överleva.

– Vi måste hjälpa jordbruket att komma igång igen på alla platser där vi kan odla. Mycket mark är också minerad men utan mat kan vi inte leva. Regeringen har uppmanat alla som kan att odla grönsaker och frukter, så det kommer jag göra nu, säger Alla Sobol.

Över fem miljoner människor har flytt Ukraina sedan kriget började och närmare 28 000 människor har registrerats i Sverige, enligt Migrationsverkets siffror från början av april. Alla Sobol vill framhäva vikten för länder som Sverige att även fortsätta hjälpa de människor som tagit sig till säkrare platser, så att många av dem kan återvända när kriget är slut för att hjälpa till med återuppbyggnaden av landet.

Samtidigt är de som är kvar i landet i fortsatt behov av mer hjälp.

– Många dör just nu i Ukraina för att försvara demokratin. Vi är i behov av stödpaket med mat, mediciner, militär utrustning och vapen till ukrainska armén så att de kan försvara oss invånare och vårat land.

Hon hoppas att kriget snart är över. Men under tiden kommer hon göra allt för att fortsätta informera kollegor i internationella organisationer och regeringar, om vad som händer i Ukraina, och hon uppmanar till ytterligare sanktioner mot Ryssland i försök att få ett slut på kriget.

– Ingen behöver det här kriget, säger hon.