Vinnare i ny tävling bland pol.kand- och samhällsvetarstudenter

Under FN:s klimattoppmöte i Egypten 2022 godtogs en fond som ska kompensera länder särskilt utsatta för klimatförändringar. Nyheten fick Anton Bryntesson, som länge har varit intresserad av klimat- och miljörättvisa, att haja till.

– Loss and damage-fund, som den kallas, är unik i sitt slag, eftersom den erkänner att det finns länder som släpper ut väldigt mycket, och som behöver kompensera dem som skadas av utsläppen – generellt nationer med mindre resurser, ofta i det globala syd.

Hur kunde en sådan här fond bli verklighet, när den vanliga ordningen är att rika nationer med mycket makt brukar få som de vill? Anton Bryntesson bestämde sig för att försöka ta reda på det.

I sin C-uppsats i statsvetenskap på Umeå universitet analyserar han hur diskursen kring klimatförändringar och klimaträttvisa har förändrats över tid. Mer exakt jämför han innehållet i de tal som olika länders representanter höll vid klimattoppmötet i Paris 2015, med dem vid mötet 2022 i Egypten.

– År 2022 ser man att de industrialiserade länderna har lämnat mycket av den tidigare neoliberala retoriken, med fokus på tillväxt, och i stället har börjat tala mer om mänskliga rättigheter, medan länder i det globala syd, som tidigare varit rätt diplomatiska, nu framställer klimatförändringarna som ett existentiellt hot, för vilket somliga är ansvariga.

Retoriken hade alltså radikaliserats. Och här ser han en förklaring till att fonden kunde bli verklighet.

– Man tog den i egna händer, helt enkelt, och krävde den.

Anton Bryntessons uppsats, From Paris to Sharm el-Sheik. A framing analysis of climate justice, är det segrande bidraget i en ny tävling för studenter som läser en pol. kand. eller till samhällsvetare. De som utser den vinnande C-uppsatsen är Akademikerförbundet SSR och Politicesstuderandes Riksförbund, och prissumman är på 10 000 kronor.

Vad tänker du om den här nya c-uppststävlingen?

– Det är ett kul initiativ, och roligt att man kan sätta uppsatser i kontext och faktiskt hylla värdet av den typ av perspektiv som kan komma även på en kandidatnivå.

Vad pluggar du nu?

– En master i Köpenhamn som heter Environment and development, och som handlar om hur miljö och frågor om rättigheter och samhälle är sammankopplade.

Vad ska du göra när du är klar?

– Jag har ingen utstakad plan, men jag vill jobba med utvecklingsarbete och miljö, och helst i brytpunkten dem emellan.

De två bästa uppsatserna, efter Anton Bryntessons, var enligt juryn Rebeccka Sanderöd Rodins Is political corruption a missing piece in the puzzle of autocratization? och Sofie Erixons Unga väljare: den progressiva eller polariserande generationen?