24 juni, 2024

Maxad övervakning ska stoppa gängen – men vad händer när kontrollerna ökar?

ANALYS Ökad kontroll ska stoppa välfärdsbrotten som finansierar kriminella nätverk. Men vilka risker finns? Och vem vakar över övervakarna?

Läkarkliniker som inte bedriver den vård de utger sig för. Oseriösa konsultföretag som förmedlar bristfälliga familjehem åt barn. Och privatpersoner som lurar till sig stora summor i bidrag de egentligen inte är i behov av.

Välfärden blöder pengar. Varje år beräknas omkring 15 miljarder kronor betalas ut felaktigt i bidrag och stöd, och i över hälften av fallen beror det på att den som söker avsiktligen gör fel.
Den ökande välfärdsbrottsligheten är ett allvarligt problem av flera skäl, förklarar Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

Kvinna med ljusbrunt lockigt hår i sidbena, svart tröja och ett halsband med stora trädetaljer.

Sara Persson

– Dels är det mycket pengar som försvinner ut från våra system, bland annat till bristfällig vård vilket leder till att vi får allvarliga missförhållanden. Dels får vi en minskad vilja att betala skatt när man ser att pengarna går till annat än vad de ska.

Välfärdsbrotten har också blivit en allt viktigare inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Kriminella gäng med våldskapital har länge huvudsakligen livnärt sig på narkotikahandel, men nu står det klart att olika typer av bidragsbrott göder verksamheten i ännu större utsträckning.

– Lite högre upp i den kriminella hierarkin använder man företag för att begå brott. Man är inne i alla typer av branscher där man kan begå brott och tjäna pengar.

Nyligen deklarerade regeringen att det är av högsta prioritet att stoppa bidragsfusket om vi ska kunna minska problemen med gängbrottslighet. Upptäcktsrisken för den här typen av ekonomisk brottslighet är emellertid relativt låg, förklarar Sara Persson.

– Vid till exempel rån eller inbrott anmäler brottsoffret i regel att man blivit utsatt. När det gäller bidragsbrott upptäcker vi brotten först om vi aktivt genomför kontroller. Upptäckts- och anmälningsfrekvensen är alltså helt beroende av att vi har effektiva kontrollsystem som fångar upp dessa brott, och att vi lägger resurser på att använda dem.

I höstas lämnade regeringens särskilda utredare Amir Rostami sitt slutbetänkande från 2021 års bidragsbrottsutredning. Där föreslog han bland annat att myndigheter som Försäkringskassan, CSN och Migrationsverket ska jobba systematiskt brottsförebyggande. Detta bör regleras för att arbetet inte ska kunna nedprioriteras, menade han. Slutbetänkandet innehöll också förslag på sanktionsavgifter för dem som lämnar oriktiga uppgifter och att den som döms för bidragsbrott ska stängas av från bidragssystemet under en period.

Den senaste tiden har regeringen också tillsatt flera andra utredningar och lämnat en rad förslag som syftar till att öka och underlätta övervakningen i samhället. Pressmeddelandena på temat duggar tätt: ”Arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott växlas upp”, ”Krafttag mot den kriminella ekonomin” och ”Myndigheter, kommuner och a-kassor ska utbyta mer information” är bara ett litet axplock av rubrikerna.

Sara Persson välkomnar de utlovade krafttagen, även om hon påpekar att det viktigaste inte är att ”slå näven i bordet”.

"En del av den ekonomiska brottsverksamheten kan man faktiskt få bort genom mjuka verktyg."

Sara Persson

– Man pratar ofta om att man behöver stärka rättsväsendet, om hårdare tag. Men en viss del av den ekonomiska brottsverksamheten kan man faktiskt få bort genom mjuka verktyg.

Som exempel nämner hon kommuner som har skickat brev till personer med ekonomiskt bistånd och frågat: Behöver du verkligen det här bidraget fortfarande?

– I en kommun svarade ungefär 30 procent nej, det gör jag inte. Man är inte beredd att ljuga, men om ingen frågar så fortsätter man att söka.

Det går inte att nämna några få åtgärder som kommer att lösa problemet med välfärdsbrottsligheten. I stället handlar det om att skruva på väldigt många skruvar, menar hon. En sådan skruv är just att öka myndigheters möjligheter att utbyta information.

– Det skulle göra det lättare att kontrollera att pengarna går till det som de är avsedda för.

Men vad händer när kontrollen ökar? Parallellt med linjen om hårdare tag är det många som ser risker med den ökade övervakningen i samhället. Vid flera tillfällen har Justitieombudsmannen (JO) riktat allvarlig kritik mot kommuner som tagit lagen i egna händer i försök att upptäcka brott mot välfärdssystemen.

Det gäller till exempel Norrköping, som använt otillåten övervakning och kartläggning av enskildas personliga förhållanden, bland annat genom att bedriva fysisk spaning och fotografera personer som synts i fönster eller på balkonger. Även Södertälje, som utfört olagliga bakgrundskontroller av alla kommunens anställda, har fått skarp kritik.

Södertälje slutar med bakgrundskontrollerna – ”Inväntar nya lagen”

Marie Eneman är docent i informatik vid Göteborgs universitet och forskar om övervakning och integritet. När hon ombeds nämna några exempel på hur övervakningen i samhället har ökat vet hon knappt var hon ska börja, men väljer ett par av de förändringar hon anser mer anmärkningsvärda. Som en pågående utredning, ett snabbspår, där man vill se över och utöka möjligheterna för polisen att kombinera kamerabevakning med ansiktsigenkänning. Eller som den nya lagen om hemlig dataavläsning som trädde i kraft 2020, utökades 2023 och nu föreslås bli permanent.

Kvinna med ljust axellångt hår och lugg, glasögon uppe på huvudet, prickig svartvit blus och svart kofta.

Marie Eneman

– Det är att betrakta som ett paradigmskifte i Sverige. Vi har ett otroligt starkt politiskt tryck just nu, där man har jättehög tilltro till att övervakning ska vara någon form av svar på väldigt allvarliga och stora samhällsfrågor, säger hon.

Som forskare tar Marie Eneman inte ställning för eller emot ökad övervakning. Å ena sidan behöver vi utveckla effektiva metoder för att bekämpa brottslighet, betonar hon. Å andra sidan visar forskning att kraftfulla förslag som genomförs med hög hastighet oftast motiveras av olika samhällskriser och extraordinära händelser, där rädsla spelar en viktig roll. Då tenderar man att introducera övervakningsteknologierna snabbt och låter ofta lösningarna bli permanenta.

"Man har hög tilltro till att övervakning ska vara någon form av svar på allvarliga samhällsfrågor."

Marie Eneman

– Senare är de väldigt svåra att dra tillbaka. Det finns också alltid en risk för syftesglidning, att användningsområdet förändras med tid.

Hon tycker att det behövs ett samtal om vilka teknologier som är rimliga att använda och hur. Hur ska arbetet inom myndigheterna organiseras så att övervakningen används på ett rättssäkert sätt? Vad händer när teknologierna utvecklas snabbt men lagstiftningen släpar efter? Och vem är det som vakar över övervakarna?

– Vi ser att utvecklingen innebär risker för vår demokrati. Det är dags att dra i en broms och börja fundera på vad det här egentligen kommer att innebära på lång sikt för demokratiska värden och rättigheter som integritet och yttrandefrihet.

Akademikerförbundets SSR:s chefsjurist Mikael Smeds vill understryka allvaret med den ökande välfärdsbrottsligheten. Han beskriver det som ett systemhot som riskerar att äventyra stora värden i samhället, som allmänhetens tillit till myndigheter.

mikael_smeds

Mikael Smeds

– Det finns en risk att personer som förväntar sig att bli behandlade sakligt och rättvist börjar misstänka att myndigheter inte följer de principerna. Det misstroendet får inte börja gro.

Om det händer kommer det bland annat att påverka många av förbundets medlemmar i deras arbete, menar han.

– Till exempel handlar huvuddelen av socialtjänstens verksamhet om frivilliga insatser. Minskar tilliten så kommer människor inte att komma dit, och det innebär att våra medlemmar får ett betydligt tuffare uppdrag.

Förbundet ser positivt på att regeringen tar välfärdsbrottsligheten på allvar, och Mikael Smeds tycker att det behövs vissa lagändringar för att komma till rätta med problemet. Samtidigt ser han risker med den ökande övervakningen. Just nu utreds till exempel ett förslag om att göra det möjligt för kommuner, regioner och statliga myndigheter att ta del av anställdas belastningsregister – även om de inte jobbar inom känsliga verksamheter.

– Det skulle skapa en falsk känsla av trygghet för arbetsgivare. Integritetsintrånget det innebär är inte heller motiverat, om man betänker den låga graden av nytta som det kommer att göra.

Ökad informationsöverföring mellan myndigheter är bra om det syftar till att motverka felaktiga utbetalningar, menar han. Man behöver emellertid återigen ha i åtanke att många av dessa verksamheter bygger på tilliten som människor har till dem.

– Opinionen är väldigt stark nu när det kommer till att bekämpa brottslighet. Då tar man gärna i med hårdhandskarna och glömmer den fina balansen som behöver finnas. Risken är att vi offrar något väldigt värdefullt för att ägna oss åt att beivra brottslighet, i stället för att förebygga den.

Läs också >> 

Kriminella ligor skulle stoppas med hemliga kontroller

Södertälje slutar med bakgrundskontrollerna – ”Inväntar nya lagen”

Reporter Karin Persson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Medlem sedan 1979: ”Kändes stort att strejka”

FACKLIGT Med 45 år i facket och en karriär inom soc...
16 juli, 2024

Integrationsprojekt fördubblas med nya medel – ”Ovär...

ARBETSMARKNAD Nema Problema stöttar utrikesfödda i arbet...
9 juli, 2024

Heike Erkers om nya lagen: ”En kioskvältare...

LAGSTIFTNING Hör förbundsordförande Heike Erkers kommen...
2 juli, 2024

Nya socialtjänstlagen presenterad – ”Äntligen!...

POLITIK Med krav på kunskap och förebyggande arbet...
2 juli, 2024


Läs även

Nu kan farfar vara föräldraledig med barnbarnen – oc...

LAGSTIFTNING Fler dubbeldagar och lättare att vräka hyr...
1 juli, 2024

Lista: Detta innebär hårdare tag i praktiken

POLITIK "Hårdare tag" har hörts i debatt...
27 juni, 2024

Historisk expansion av Kriminalvården – ”Jätte...

ALMEDALEN 2024 Kriminalvården står inför en historisk utb...
25 juni, 2024

Socialtjänstministern: ”Välfärdsbrottsligheten en pr...

ALMEDALEN 2024 Välfärdsbrottslighet finns i alla kommuner...
25 juni, 2024