Ungerska fackföreningar kämpar i motvind – ”minimilöner hade hjälpt oss”

– Ja, vi ville ha minimilöner. Vi vet att våra nordiska vänner inte stödde förslaget. Inte ens våra tyska vänner ville ha dem, men de ändrade sig. Det var ett progressivt beslut av tyskarna, säger Csaba Csóti.

Han är ordförande i SZEF, Fackföreningarnas samarbetsforum som är en paraplyorganisation för fackföreningar som organiserar offentliganställda i Ungern. Fackföreningsrörelsen är svag och har blivit allt svagare under Viktor Orbáns regering. Endast cirka 200 000 personer av 5 miljoner anställda är medlem i ett fackförbund. 45 000 av dem är med i de offentliganställdas fackförbund.

Företrädarna tar emot på organisationens kontor som utgörs av en trång lägenhet i ett bostadshus längs en av Budapests mest trafikerade gator.

Csaba Csóti, ordförande för Fackföreningarnas samarbetsforum i Ungern. Foto: Annika Clemens

Att den ungerska regeringen blir bunden till minimilön av ett EU-direktiv betyder mycket för fackföreningarna. För generellt har de lite inflytande och lite att säga till om, berättar Csaba Csóti.

– Direktivet innebär en extern hjälp för oss att höja ungerska löner.

Fidesz-regeringen har haft en negativ inverkan på fackföreningsrörelsen, som har försvagats de senaste tio åren. Särskilt fackföreningar i offentlig sektor. I förhandlingarna om EU-direktivet om minimilöner har facken i privat sektor deltagit, men inte de i offentlig sektor.

– Vi får inte delta i förhandlingar om minimilön, bara den privata sektorn är inbjuden.

I Sverige är fackföreningar, Svenskt Näringsliv och regeringen överens i sin kritik mot EU-direktivet om minimilöner. De befarar att politiskt beslutade minimilöner skadar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar och kommer överens om villkor och löner. Detta är bakgrunden till att Sverige, tillsammans med sina nordiska grannar har framfört skarpa protester mot förslaget. Det landade i något av en kompromiss. EU-direktivet drevs igenom, men med möjlighet till undantag för de länder med fungerande kollektivavtalsmodell. Men det gjorde inte de svenska parterna nöjda. Farhågorna finns kvar om en försvagning av den svenska modellen, särskilt om någon skulle driva frågan i domstol.