Kriminella ligor skulle stoppas med hemliga kontroller

Allas blickar är fästa på Södertälje. I alla fall kommun-Sveriges kollektiva ögon. Just nu väntar man på vad som ska hända härnäst – kommer Södertälje få fortsätta sina bakgrundskontroller och hur kommer de i så fall se ut?

Bakgrunden till kommunens agerande är att personer med koppling till grov, organiserad brottslighet misstänks ha tagit anställning i kommunen för att påverka myndighetsutövningen.

– Vi behöver kartlägga vad som har hänt. Hur och när har kontrollerna skett, vad gör arbetsgivaren med informationen och hur hanterar man uppgifterna utifrån GDPR och personuppgiftslagens regleringar? Mycket är fortfarande väldigt oklart, säger Cecilia Bergsten, ombudsman på Akademikerförbundet SSR och fortsätter:

– För oss är det en symbolfråga. Facket sa nej till bakgrundskontrollerna från första början, men arbetsgivaren lyssnade inte utan körde på sin linje och lämnade ut personuppgifter på alla sina anställda utan de anställdas vetskap. Det strider mot grundlagen.

Södertälje slutar med bakgrundskontrollerna – ”Inväntar nya lagen”

När Södertälje kommun införde bakgrundskontroller våren 2022 anlitade de ett externt bolag som fick ansvar för de över 8 000 anställdas personuppgifter. Företaget använde i sin tur en databas för att kontrollera de anställda för fyra typer av brott – sexualbrott, narkotikabrott, ekonomisk brottslighet och våldsbrott.

Kontrollerna är breda. Om anställda döms för brott kommer det att synas. Men även att förekomma i en förundersökning räcker för att ge träff.

Efter svidande kritik från Justitieombudsmannen har Södertälje har tvingats pausa sina kontroller. JO konstaterar att kommunen gjort fel och agerat i strid med såväl regler om rätten till skydd mot intrång i den personliga integriteten som dataskyddslagstiftningen.

Även facket satte tidigt ned foten och hävdade att bakgrundskontrollerna är grovt integritetskränkande. Så till den grad att Akademikerförbundet SSR tillsammans med en rad andra fackförbund med medlemmar i Södertälje kommun har inlett en tvist med arbetsgivaren. Syftet är att yrka på ersättning för berörda medlemmar och förhandla med kommunen för att hitta en bättre lösning framåt.

Kristina Mattsson, ordförande i lokalföreningen i Södertälje och familjebehandlare i socialtjänsten, menar att kontrollerna leder till en otrygg arbetsmiljö då de skett utan samtycke, och att ingen vet hur långt tillbaka i tiden kontrollerna gått.

– Det blir en osäkerhet – hur långt bak tittar man? Kanske har man gjort snedsteg i sin ungdom som man inte vill att arbetsgivaren ska veta om, och som framför allt inte är relevant i ens yrkesroll och förmåga att utföra sitt arbete. Att inte veta hur eller när kontrollerna gjorts skapar en otrygg känsla.

Men JO:s beslut har lett till att regeringen nyligen tillsatte en utredning som ska undersöka om kommunerna ska få större möjlighet att kontrollera personer som erbjuds anställning mot polisregistret. Utredaren får också i uppdrag att ta ställning till om det ska vara möjligt att även kontrollera personer som redan är anställda.

Kommun-Sverige håller andan. Andra kommuner vill också ha möjlighet att bakgrundskontrollera sina anställda, och är det verkligen så konstigt i tider då arbetslivskriminaliteten ökar?

– Jag håller med om att något måste göras. Södertälje har stora utmaningar kopplat till kriminalitet, där korruption, jäv och manipulation sägs ha förekommit inom kommunens verksamheter. Men att regelbundet screena alla – inte bara nyanställda – på alla typer av brott är inte rätt väg att gå. Framför allt är det olagligt. De anställda måste kunna lita på att sin arbetsgivare följer lagen, säger Cecilia Bergsten.