”Erfarenheterna från 2015 behövs nu”

Ingen vet exakt hur många människor som kommit till Sverige från Ukraina sedan kriget bröt ut den 24 februari. I tisdags, den 8 mars, hade cirka 3 500 personer registrerats hos Migrationsverket. Men många fler har kommit, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverkets nationella operativa avdelning:

– Många som har rest hit vilar nu upp sig hos släktingar eller vänner och bekanta. Inresande från Ukraina är aviseringsfria, vilket innebär att de kan vara i landet i 90 dagar utan att ge sig till känna.

Men för att få de rättigheter som EU:s massflyktsdirektiv ger; uppehålls- och arbetstillstånd och skolgång för barn, måste de som kommer från Ukraina registrera sig hos Migrationsverket.

Massflyktsdirektivet är aktiverat av EU sedan den 3 mars. För en stor del av Migrationsverkets cirka 5 000 anställda innebär det att andra arbetsuppgifter lagts åt sidan för att ta itu med tre saker som nu har högsta prioritet:

• att registrera alla som kommer från Ukraina och som vill omfattas av massflyktsdirektivet
• att ordna boendeplatser åt alla som behöver och sist
• att förstå all juridik i detta.

– Massflyktsdirektivet har funnits i tjugo år men aldrig använts. Under dessa år har lagar och förordningar justerats, men för juristerna handlar det om att tolka det som står. Det är det ingen som gjort förut, säger Magnus Önnestig.

Direktivet är en EU-förordning som tillämpas i alla medlemsländer och gäller alla ukrainska medborgare, flyktingar och skyddsbehövande i Ukraina samt familjemedlemmar till ovanstående grupper.

De som omfattas av direktivet har alla de rättigheter som asylsökande har, plus att de får arbeta. Ansökningsprocessen är mycket kortare än en asylansökningsprocess – inom två dygn från att ansökan lämnats in ska Migrationsverket fatta beslut och reglerna börja gälla.