Ingen vet exakt hur många människor som kommit till Sverige från Ukraina sedan kriget bröt ut den 24 februari. I tisdags, den 8 mars, hade cirka 3 500 personer registrerats hos Migrationsverket. Men många fler har kommit, säger Magnus Önnestig, avdelningschef på Migrationsverkets nationella operativa avdelning:
– Många som har rest hit vilar nu upp sig hos släktingar eller vänner och bekanta. Inresande från Ukraina är aviseringsfria, vilket innebär att de kan vara i landet i 90 dagar utan att ge sig till känna.
Men för att få de rättigheter som EU:s massflyktsdirektiv ger; uppehålls- och arbetstillstånd och skolgång för barn, måste de som kommer från Ukraina registrera sig hos Migrationsverket.
Massflyktsdirektivet är aktiverat av EU sedan den 3 mars. För en stor del av Migrationsverkets cirka 5 000 anställda innebär det att andra arbetsuppgifter lagts åt sidan för att ta itu med tre saker som nu har högsta prioritet:
- att registrera alla som kommer från Ukraina och som vill omfattas av massflyktsdirektivet
- att ordna boendeplatser åt alla som behöver och sist
- att förstå all juridik i detta.
– Massflyktsdirektivet har funnits i tjugo år men aldrig använts. Under dessa år har lagar och förordningar justerats, men för juristerna handlar det om att tolka det som står. Det är det ingen som gjort förut, säger Magnus Önnestig.
Direktivet är en EU-förordning som tillämpas i alla medlemsländer och gäller alla ukrainska medborgare, flyktingar och skyddsbehövande i Ukraina samt familjemedlemmar till ovanstående grupper.
De som omfattas av direktivet har alla de rättigheter som asylsökande har, plus att de får arbeta. Ansökningsprocessen är mycket kortare än en asylansökningsprocess – inom två dygn från att ansökan lämnats in ska Migrationsverket fatta beslut och reglerna börja gälla.
”Ingen vet hur kriget kommer utvecklas och vart människor kommer välja att ta sig vidare från Ukrainas närområden”
Agneta Kundoori på Migrationsverket
Samtidigt som alla ansökningar behandlas pågår ett intensivt arbete med att hitta boenden runt om i landet. Beredskap måste inte bara finnas för dem som kommit nu, utan även de som kommer framöver. Boendekapaciteten ska på kort sikt öka till 5 000 platser och på några månaders sikt till 28 000 platser.
– Läget är oerhört svårbedömt. Ingen vet hur kriget kommer utvecklas och vart människor kommer välja att ta sig vidare från Ukrainas närområden, säger Agneta Kundoori som är enhetschef på nationella operativa avdelningen, utlandssektionen, på Migrationsverket.
Trots det mycket ansträngda läget menar Agneta Kundoori att Migrationsverket i stort har förutsättningar för att ta emot människor som flyr kriget i Ukraina, men att det är avhängigt ett fungerande samarbete med samhället i övrigt.
– Erfarenheterna från 2015 och 2016 då människor flydde från kriget i Syrien och sedan situationen i Afghanistan förra året behövs nu. De har gett oss en välsmord apparat för att gå upp i beredskapsläge när det behövs, även om läget nu på många sätt är annorlunda från tidigare.
Läs mer >> Förberedd för en ny flyktingvåg
”Jag kan inte lämna Ukraina nu”
Hon möter barns oro för kriget i Ukraina
”Vi står upp för det Ukrainska folket”
Internationella facken sluter upp bakom ukrainaska kollegor
Fackliga kollegor i Kiev: ”De är i chock”
Senaste nytt
Jobbstress leder till 700 dödsfall årligen
ARBETSMILJÖ
Antalet personer som dör till följd av job...
23 mars, 2023
