Viljan att hjälpa ukrainarna är stor och Svenska Röda Korset har samlat in rekordmycket pengar sedan kriget startade. Samtidigt förbereder sig de som arbetar på Röda Korset för krigets följder.
– I ett sånt här läge behöver man fundera på om det är något särskilt vi behöver få ut information kring, exempelvis hur det är att möta människor som är oroliga.
Margareta Jonsson är socionom och jobbar för Röda Korset i Umeå som verksamhetsutvecklare med fokus på psykosocialt stöd. Röda korset är en organisation som alltid är förberedd för kris och katastrof. Men när det inträffar en katastrof i världen och inte minst som i det här läget, inte så långt från oss geografiskt, är det många som behöver stöd.
– Vi vet att det kommer personer som är oroliga till Kupan och våra andra mötesplatser, säger Margareta Jonsson.
Det kan vara personer som är oroliga för kriget i största allmänhet, men också personer som har släkt och vänner på plats i Ukraina och som oroar sig för deras säkerhet. Det kan även vara personer som har upplevt konflikter i andra delar av världen och vars minnen triggas i gång när det bryter ut ett nytt krig.
Margareta Jonsson, verksamhetsutvecklare på Röda Korset i Umeå. Foto: Privat.
För Margareta Jonsson handlar arbetet delvis om att stötta alla de frivilliga som arbetar i Röda Korsets verksamhet för att de ska kunna möta människor med oro på bästa sätt.
– Det gäller att våra frivilliga känner sig trygga att möta människor som är rädda och oroliga och att de vet vart de kan vända sig för att få stöd.
Det är viktigt med stöd även till dem som hjälper, säger Margareta Jonsson.
– För att kunna hjälpa andra krävs det att man är trygg och mår bra själv. Även om man möter stora behov hos andra behöver man ta hand om sina egna behov för att orka vara ett stöd.
Migrationsverket meddelade på fredagen att myndigheten har höjd beredskap för att vara redo att ta emot ukrainska flyktingar. Alla avvisningar till Ukraina har stoppats tillfälligt. Att vara redo för en eventuell flyktingvåg är också en del i Margareta Jonssons arbete.
Vad bör man tänka på i mötet med personer som har flytt?
– Det man ska tänka på är att det är människor med resurser, att vi inte möter människor som offer utan kompetenta varelser, oavsett om det är barn eller vuxna. Man ska våga lyssna, men utan att gräva i deras historia. Och man ska svara ärligt på frågor. Man ska aldrig säga att allt kommer att bli bra, aldrig lova något man inte kan hålla.
Läs med >> Hon möter barnens oro för kriget i Ukraina
Fackliga kollegor i Kiev: De är i chock
”Vi står upp för det ukrainska folket”
