7 maj, 2024

Debatt: EU måste ta kampen mot nätjättarna

EU-VALET Skärmtiden har blivit ett stort problem för barn och EU måste införa lagstiftning som reglerar de stora nätjättarna, skriver Karin Karlsbro (L). ”Sociala medieplattformar bör klassas som skadliga produkter för barn.”

Karin Karlsbro (L), kandidat i Europaparlamentsvalet. Foto: Liberalerna/Getty

Beroendet av att ständigt vara uppkopplad gör att elever får svårt att fokusera på skolarbetet. Den ständiga jakten på dopaminkickar leder till att koncentrationsförmågan minskar. Samtidigt sjunker skolresultaten. Det här vill vi Liberaler göra något åt.

Digitalisering skapar enorma möjligheter för mänskligheten. För kunskap, lärande, kommunikation och nya smarta affärsmodeller har steget från det analoga till det digitala inneburit en revolution. Det är omöjligt att tänka sig ett liv och ett samhälle utan uppkoppling.

Men den ökade skärmtiden har en baksida. Konsekvenserna av barns dramatiska ökning av tid på sociala medier kan vi inte längre blunda för. Forskningen är tydlig. Tre av fyra barn på lågstadiet använder sociala medier dagligen. Skärmtiden tränger undan barns sömn och rörelse. Exempelvis så använder sex av tio barn i högstadiet mobilen på natten. Att inte sova leder till höjda risker för ångest och depression. Åtta av tio barn rör sig inte tillräckligt.

Vi Liberaler är därför övertygade om att det här är ett problem vi måste ta tag i. Ytterst är det en fråga om makt. I dag har nätjättarna ett enormt inflytande över våra liv. Liberalerna är särskilt oroade över den påverkan digitalt beroende har på barn och unga, som är mer sårbara för alla de redskap nätjättarna använder för att vi ska spendera mer tid på deras plattformar.

De har fram tills nu i princip kunnat utforma de sociala media-tjänsterna utan hänsyn till hur användarna påverkas. Det har varit fritt för en design som är specifikt utformad för att trigga hjärnan att vilja använda en app mer och mer. Oändlig skrollning, automatisk uppspelning som standard och konstanta pushnotiser gör att människor fastnar på nätet och hamnar i ett beroende som kan vara svårt att bryta.

Politiken måste granska och behandla nätjättarna på liknande sätt som den en gång tog sig an tobaksbolagen.

Visst ska vi som föräldrar ta ansvar och sätta ramarna för skärmtiden. Men alla vi som kämpat med det vet att det inte alltid är så enkelt. Alldeles för länge har företagen som utformar dessa tjänster sluppit undan frågan om vilket ansvar som ligger hos dem. Trots att de sociala medierna finns överallt i vår vardag så är avståndet mellan oss användare och de globala, ofta ganska anonyma, bolagens ledningar gigantiskt.

För att vi ska kunna ta kampen mot nätjättarna krävs det att Europa tillsammans tar täten. EU har redan viss lagstiftning på plats och utredningar pågår mot ett antal av de största nätföretagen. Men det räcker inte.

EU har påbörjat ett arbete och genom EU:s Digital Services Act (DSA) finns det viss möjlighet att agera. Den tar dock i huvudsak sikte på innehållet, medan Liberalerna menar att sociala medieplattformar i sig, på EU-nivå, behöver klassas som skadliga produkter för barn. Det är viktigt att beakta försiktighetsprincipen i frågor som berör barns hälsa. Politiken måste granska och behandla nätjättarna på liknande sätt som den en gång tog sig an tobaksbolagen.

Vi vet att det finns de som irriterar sig på att vi gör barns skärmtid till en EU-fråga. Men kan man verkligen vara nöjd med situationen som den är i dag? Med den kunskap vi har i dag vore det ett svek mot en hel generation att inte agera. Barn har rätt till en bra uppväxtmiljö med de bästa förutsättningarna att lära sig och ta till sig kunskap.

Europasamarbetet handlar om att lösa gemensamma problem. Tillsammans kan vi lägga grunden för en digitalisering som främjar Europas kompetens och konkurrenskraft. I valet mellan att öka makten för föräldrar och lärare över skärmtiden eller låta nätjättarna fortsätta agera utan ansvar på bekostnad av barns hälsa och lärande, är vårt val enkelt.

Läs också ››

Debatt: 3 sätt att lösa kompetensbristen i EU

Debatt: Inför talangvisum och skattelättnad för företag som utbildar sin personal

Europaparlamentariker (L) Karin Karlsbro

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Förslag till kongressen: Förbundskansliet ska bli kl...

KONGRESS 2024 Ska förbundskansliet bli klimatneutralt? O...
21 maj, 2024

Bör Akademikerförbundet slopa SSR?

KONGRESS 2024 I en motion till kongressen föreslås att f...
17 maj, 2024

Vi är akademikerfacket i staten

KRÖNIKA Nu påbörjar vi en resa med målet om att bl...
16 maj, 2024

Rekordmånga motioner till kongressen – ”Histor...

KONGRESS 2024 Akademikerförbundet SSR:s kongress närmar ...
15 maj, 2024


Läs även

Alltid redo för uppdrag ute i världen

PORTRÄTT Efter många års arbete i världens konflikt...
19 april, 2024

Fackliga kollegorna i fängelse – ”Det är nog värst f...

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Maryia Taradzetskaya befann sig i Berlin f...
15 april, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Sis i limbo – ”Klart att det väcker frågor”

SIS Sis ska göras om från grunden – hur påverk...
19 februari, 2024