Det har funnits stunder under de senaste tre åren då flera befarade att den svenska modellen hade gjort sitt. Regeringen och januaripartierna slog i januari 2019 fast att arbetsrätten skulle moderniseras. Antingen genom en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, eller – om de inte skulle komma överens – genom lagstiftning.
Regeringen tillsatte en egen utredning, Toijer-utredningen, som skulle ligga till grund för lagstiftningen om inte parterna nådde en överenskommelse. När den presenterades var inte bara fackförbunden mycket kritiska, även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark tyckte att utredningen som hon själv hade tillsatt gick för långt.
Förhandlingarna inleddes, pausades under avtalsrörelsen, och togs upp igen efter ett åtta månader långt uppehåll hösten 2020.
Dagen innan tidsfristen gick ut, den sista september, berättade Eva Nordmark för Akademikern att hon var ”cool” och räknade med en uppgörelse. Men det skulle visa sig att intensiva förhandlingar under sena nätter inte räckte. Natten till den 1 oktober stod det klart att förhandlingarna hade strandat och att ministern hade en tuff höst att se fram emot.
Parterna var inte överens och arbetsmarknadsministern såg ut att bli tvungen att motvilligt lagstifta om förslagen i Toijerutredningen, för att inte januariavtalet skulle upplösas.
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, minns turbulensen.
– Vi var väldigt oroliga för Toijerutredningen och för hur politiken skulle agera.
Toijerutredningen var ur fackförbundets synvinkel klart sämre än dagens avtal, konstaterar hon.
Men ett nytt försök från parternas sida resulterade i att Svenskt Näringsliv och PTK (där Akademikerförbundet SSR ingår) nådde en uppgörelse. Trots att LO inte var med på den, räknade ministern det som tillräckligt och både hon och många andra kunde dra en lättnadens suck och lägga Toijerutredningen åt sidan.
– Vi är väldigt glada att den utredningen har parkerats någon annanstans, säger Heike Erkers.
Senare har LO ändå varit med i samtalen som ledde fram till tre utredningar som i sin tur ligger till grund för den nya lagen om anställningsskydd som klubbades i riksdagen den 8 juni i år. Och det huvudavtal som signerades den 22 juni i Saltsjöbaden, kallat Saltsjöbaden 2,0.
Det första historiska avtalet i Saltsjöbaden skrevs under den 20 december 1938 då företrädare för LO och SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv) slöt en överenskommelse om förhandlingsordning på arbetsmarknaden. Den har gällt sedan dess och ligger till grund för det som kommit att kallas den svenska modellen och innebär att parterna tillsammans reglerar villkoren på arbetsmarknaden.
Därför var oron stor när parterna såg ut att inte komma överens, något som skulle ha lett till ett politiskt beslut om arbetsrätten baserat på Toijerutredningen.
Så när parterna skrev under avtalet på onsdagen hördes applåder av lättnad. Förutom representanter för alla de förbund som skriver under huvudavtalet fanns även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. På väg in i den stora salen mötte hon förre statsministern Stefan Löfven.
– Det värmer i hjärtat att gå in här, sade hon till sin före detta chef.
Mikael Smeds, Heike Erkers, Maria Johansson och Lars Holmblad representerade Akademikerförbundet SSR:s på Grand hotel i Saltsjöbaden när det historiska avtalet signerades.
