– Det förvånade oss att det fortfarande är en så pass stor grupp, sa Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet, som presenterade rapporten vid ett webinarium idag.
ISF har i sin rapport undersökt vilka pappor som tar ut noll eller mindre än 30 föräldrapenningdagar under de första två åren efter barnets födsel. Deras analys bygger på statistik om pappor till barn födda mellan 1994-2017. Siffrorna visar att arbetsmarknadsfaktorer som sysselsättning, inkomst och utbildning har stor inverkan.
– Pappor som har en utsatt situation, som står utanför arbetsmarknaden, eller är egenföretagare tar oftare ut noll dagar med föräldrapenning än andra, sa Ann-Zofie Duvander.
Den femtedel av papporna som tjänar minst är överrepresenterade i gruppen som använder få dagar, visar rapporten. Pappor som har medelinkomst tar däremot ut flest dagar.
– Det är tydligt att jämställd inkomst leder till att papporna tar ut fler dagar, sa Ann-Zofie Duvander.
Ann-Zofie Duvander presenterar ISF:s rapport.
Att olika avtal gäller för olika samhällssektorer påverkar till viss del. Statlig och regional sektor har den generösaste extra-ersättningen under föräldraledigheten. Där finns också de pappor som tar ut mest föräldraledighet. Privat och kommunal sektor har en jämförelsevis större andel pappor som inte tar ut föräldrapenningdagar.
Utbildningsnivån har stor betydelse. Pappor med bara har grundskola eller förgymnasialutbildning tar ut få föräldradagar. Pappor med eftergymnasial utbildning tar ut fler.
Pappornas födelseland spelar också in. Av de som är födda i Sverige eller flyttade hit i unga år är det färre som tar ut få föräldrapenningdagar.
Även antalet barn har betydelse. Av de pappor som fått sitt första barn tar få ut noll eller mindre än 30 föräldrapenningdagar. Men ju fler barn papporna har, desto färre dagar tar de ut.
– Vid tredje barnet har de kommit längre i karriären, tjänar mer, men har kanske huslån. I stora familjer blir könsrollsmönstret tydligare, säger Ann-Zofie Duvander.
ISF konstaterar att sammanfattningsvis att arbetsmarknadsfaktorer som inkomst och utbildning spelar stor roll för vilka pappor som använder föräldrapenningen. Men också lagstiftningen. Bättre information och förenklade regler skulle kunna ge låginkomsttagare större drivkraft att dela på föräldraledigheten, menar Ann-Zofie Duvander.
– Det är krångligt att förstå hur mycket ersättning du får om du avbryter dina a-kassedagar. Det skulle kunna vara lättare, säger hon.
