1 augusti, 2023

Reallönerna fortsätter sjunka – men viss ljusning går att se

LÖN Preliminära siffror från Medlingsinstitutet visar att reallönerna fortsätter att sjunka. Men nedgången går långsammare än i fjol. Medlingsinstitutets makroekonom Petter Hällberg förklarar.

De svenska reallönerna, alltså löner som är justerade för inflationen, minskade med 2,7 procent i maj jämfört med 2022. Det visar preliminära siffror från Medlingsinstitutet som presenterades tidigare i veckan.

Siffran grundar sig på en uträkning där man har exkluderat effekterna av stigande boräntor från konsumentprisindex. Om ränteeffekterna inkluderas landar siffran istället på 5,7 procent, meddelar Medlingsinstitutet.

Petter Hällberg, makroekonom vid Medlingsinstitutet, kommenterar analysen:

– Minskningen av reallönen jämfört med föregående år är inte lika brant i maj som under det första kvartalet. Det beror främst på att inflationen har dämpats, men även på att löneökningarna är högre än tidigare, säger han och fortsätter.

– Vi ser också att räntehöjningarna får allt större påverkan och att reallönen har urholkats jämförelsevis mer bland löntagare med stigande bolånekostnader.

Sett till de centralt avtalade lönerna i hela ekonomin så såg man en ökning med cirka 3,6 procent under april månad jämfört med motsvarande period under 2022. För maj väntar man sig en ökning med 4 procent. Siffrorna för maj bygger dock på en statistisk modell över retroaktiv lön och ska tolkas med viss försiktighet, understryker Medlingsinstitutet, innan siffrorna blir definitiva.

– Inslaget av retroaktiv lön brukar vara stort när nya centrala avtal just har tecknats, men i år ser de lokala förhandlingarna ut att vara särskilt utdragna. Osäkerheten om den definitiva löneökningstakten är därmed större än vanligt, säger Petter Hällberg.

Fakta: Om statistiken

De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet.

I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.

De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj månad och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under stora avtalsår. År 2023 är ett stort avtalsår, men prognososäkerheten är ytterligare förhöjd. En orsak till detta är att en lägre andel än vanligt av de preliminära löneutfallen kan kopplas till de nya centrala löneavtalen.

Dessutom har det skett en betydande förändring av den avtalade löneökningstakten, vilket är ovanligt. Modellprognoserna baserar sig på mönster från tidigare år som i regel saknar sådana stora förändringar.

Källa: Medlingsinstitutet

Reporter Tommy Johansson
Foto Gettyimages

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Etiska dilemman vanligare på jobbet

ARBETSMILJÖ Den politiska polariseringen kan vara en o...
3 oktober, 2024

Vem försöker påverka dina beslut?

KRÖNIKA Hot och påtryckningar om att fatta ett vis...
2 oktober, 2024

Kritik mot personalvetarutbildning på 12 veckor – ”O...

UTBILDNING Med kurser på 12-16 veckor utlovar utbildn...
1 oktober, 2024

Allt fler använder AI på jobbet

DIGITALISERING Skulle du vända dig till en AI-terapeut fö...
30 september, 2024


Läs även

Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lev...

FORSKNING Redan från 20-årsåldern har personer med l...
24 april, 2024

Lönefrågor lockar nya medlemmar i Arvika

FACKLIGT Frågor om lön och friskvård lockar nya med...
12 april, 2024

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024