De svenska reallönerna, alltså löner som är justerade för inflationen, minskade med 2,7 procent i maj jämfört med 2022. Det visar preliminära siffror från Medlingsinstitutet som presenterades tidigare i veckan.
Siffran grundar sig på en uträkning där man har exkluderat effekterna av stigande boräntor från konsumentprisindex. Om ränteeffekterna inkluderas landar siffran istället på 5,7 procent, meddelar Medlingsinstitutet.
Petter Hällberg, makroekonom vid Medlingsinstitutet, kommenterar analysen:
– Minskningen av reallönen jämfört med föregående år är inte lika brant i maj som under det första kvartalet. Det beror främst på att inflationen har dämpats, men även på att löneökningarna är högre än tidigare, säger han och fortsätter.
– Vi ser också att räntehöjningarna får allt större påverkan och att reallönen har urholkats jämförelsevis mer bland löntagare med stigande bolånekostnader.
Sett till de centralt avtalade lönerna i hela ekonomin så såg man en ökning med cirka 3,6 procent under april månad jämfört med motsvarande period under 2022. För maj väntar man sig en ökning med 4 procent. Siffrorna för maj bygger dock på en statistisk modell över retroaktiv lön och ska tolkas med viss försiktighet, understryker Medlingsinstitutet, innan siffrorna blir definitiva.
– Inslaget av retroaktiv lön brukar vara stort när nya centrala avtal just har tecknats, men i år ser de lokala förhandlingarna ut att vara särskilt utdragna. Osäkerheten om den definitiva löneökningstakten är därmed större än vanligt, säger Petter Hällberg.
Fakta: Om statistiken
De väntade löneökningstakter som redovisas här är prognoser på vad konjunkturlönestatistiken väntas visa när alla retroaktiva löneutbetalningar har tillkommit och statistiken blivit definitiv, vilket sker 12 månader efter det första utfallet.
I konjunkturlönestatistiken bokförs lönen den månad som den tjänades in. Statistiken revideras därför upp i takt med att lönerevisionerna blir klara. Prognoserna bygger på modellskattningar som fångar statistikens tidigare revideringsmönster.
De flesta löntagare har lönerevision i april eller maj månad och det är generellt sett större prognososäkerhet för den retroaktiva lönen under stora avtalsår. År 2023 är ett stort avtalsår, men prognososäkerheten är ytterligare förhöjd. En orsak till detta är att en lägre andel än vanligt av de preliminära löneutfallen kan kopplas till de nya centrala löneavtalen.
Dessutom har det skett en betydande förändring av den avtalade löneökningstakten, vilket är ovanligt. Modellprognoserna baserar sig på mönster från tidigare år som i regel saknar sådana stora förändringar.
Källa: Medlingsinstitutet
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
AVTALSRÖRELSE
Kräver flexiblare arbetstider och möjlighe...
Akademikerförbundet SSR har lämnat över sina krav in...
ARBETSFÖRMEDLING
Privata arbetsförmedlare sägs upp
Arbetsförmedlingen ska avsluta samarbetet med ett hu...
