Skillnader i distansarbete mellan yrkesgrupper – ”Förbjuda totalt inte populärt”

Distansarbetet har exploderat under och efter pandemin – men det skiljer sig stort bland yrkesgrupper som till exempel samhällsvetare och socionomer. En ny studie har tittat på vilka medlemmar som arbetar på distans, och i vilken utsträckning.

Constanze Eib

– Distansarbetet har ökat stort under och efter pandemin och det är en viktig fråga för Akademikerförbundet SSR:s medlemmar. Förbundet har därför velat utvärdera vilka som jobbar på distans och hur mycket, hur attityderna bland medlemmarna ser ut samt vilka för- och nackdelar medlemmar ser kopplat till arbetsmiljö, säger Constanze Eib, docent i arbets- och organisationspsykologi vid Uppsala universitet.

Den stora majoriteten av medlemmar arbetar på distans i viss utsträckning, en tredjedel minst två till tre dagar i veckan. De som arbetar mest på distans finns inom statlig sektor och inom yrkesgrupperna samhällsvetare, personalvetare och ekonomer. Det var bara 17 procent av medlemmarnas som svarade att de aldrig arbetar på distans.

– Att statlig sektor sticker ut var lite förvånande. Även inom privat sektor arbetar medlemmarna mycket på distans, medan man i kommun och region inte gör det i samma utsträckning.

Den yrkesgrupp bland medlemmarna som arbetar minst på distans är socionomer och andra grupper inom socialt arbete. Samtidigt är det just de som aldrig får jobba på distans, eller väldigt sällan, som vill det mest, enligt studien.

– Tydligt i undersökningen är att de som aldrig får jobba på distans har en stor önskan att göra det. Det finns säkert många arbetsuppgifter som inte passar för distans, men värt att fundera på är om det går att erbjuda viss mån av flexibilitet då det verkar som att nöjdheten då går upp. Att helt och hållet förbjuda är inte så populärt, enligt vad som framkommer i studien.

När distansarbetet ökar blir frågan om arbetsmiljö aktuell, och enligt studien ser medlemmarna både för- och nackdelar. De allra flesta lyfter fram distansarbete som en hjälp i vardagspusslet.

– Att distansarbete underlättar i vardagen och minskar stress är de tydligaste fördelarna enligt medlemmarna. Mer negativa aspekter som kommer fram är att relationen till kollegor och chef kan påverkas negativt, delaktigheten försämras och karriärmöjligheter begränsas.

Dock finns det variationer för hur medlemmarna värderar distansarbete, bland annat skillnader mellan könen, yrkesroll och prioriteringar i livet, menar Constanze Eib.

– Kvinnor värderar flexibiliteten kopplat till vardagspusslet högre än män, och chefer är generellt mer kritiska till distansarbete än andra befattningar. Det kan i sin tur påverka deras attityder till distansarbete för medarbetarna.