Tema Väx: Instängd kunskap

Bakom det gröna, robusta stålstängslet syns inga människor. Höstregnet duggar och luften i Luleå är rå. Inne på anstalten finns nio platser i säkerhetsklass 2 för ungdomar från hela landet. Knappt en kilometer därifrån ligger Luleå tekniska universitet där Anders Lantto studerade statsvetenskap. Han har jobbat i Kriminalvården i drygt 15 år, först på häktet och numera som programledare vid ungdomsanstalten. Men närheten till universitetet känner han inte av och han tycker inte att hans utbildning – som har gett honom allmänbildning, en förståelse för hur samhället i stort fungerar och förmågan att tillgodogöra sig kunskap – värdesätts tillräckligt av Kriminalvården alla gånger. 

– Nej det kan jag inte påstå. Men det har blivit bättre med tiden. När jag började här var det nästan lite provocerande om man hävdade sin akademiska bakgrund. Det fanns en ”vem tror du att du är”-attityd. Nu är det mer avslappnat och machokulturen har lagt sig, säger Anders Lantto. 

Samtidigt menar han att det är bättre på hans arbetsplats än inom andra delar av Kriminalvården. Han har fått gå de flesta kurser och utbildningar han har velat under sina år, men upplever ibland att det fortfarande finns ett motsatsförhållande mellan att vara utbildad och att kunna hantera obehagliga situationer. 

– Det finns en attityd av att ”om du som har utbildning och kan de där mjuka sakerna pratar med personen först så kan jag som kan hantera de tuffa situationerna rädda dig när någon blir arg”. Men jag kan ju bägge delarna! I dag har vi andra tekniker än det fysiska för att nå resultat. Sådana attityder tar tid att sudda ut, säger han.

Monica Olausson som arbetar som frivårdsinspektör i Luleå, men också som Saco-S-ombud region Nord samt regionombud för Akademikerförbundet SSR, känner igen Anders Lanttos erfarenheter. Hon ser att akademiker ”flyr anstalterna” efter relativt kort tid. Anledningar de ofta uppger till henne är lönen men också att de inte känner sig hemma, att deras kompetens inte tillvaratas eller värdesätts tillräckligt och att de inte ser utvecklingsmöjligheter. 

– Om yrket som till exempel frivårdsinspektör blir ett låglöneyrke blir Kriminalvården en språngbräda till något annat. Då har man misslyckats vad gäller att rekrytera akademiker, säger Monica Olausson.

Hon tycker att det bristfälliga tillvaratagandet av akademisk kompetens rimmar illa med de senaste årens satsningar på att man ska arbeta mer likriktat och med evidensbaserade arbetsmetoder inom Kriminalvården. 

– Ska man implementera de här höga kraven bland medarbetarna får man se över deras grundkompetens bättre. Den totala kompetensen är viktig men man får inte bortse från utbildning och basen man har när man kommer in i yrket. Utbildning bör vara en uttalad kvalitetsfaktor. 

I Örebro jobbar Niklas Eldholm som Saco-S-ombud i Kriminalvården. Han deltog nyligen i en förhandling där man till en tjänst som programledare valde en person med bilmekanikerutbildning framför socionomer och beteendevetare. 

– Han ansågs mer lämplig eftersom han hade varit basketcoach. Man vill knappast lämna sin bil till en socionom som har gått en tvådagarskurs till bilmekaniker, men man lämnar människor till en bilmekaniker som fått en tvådagarskurs i kriminalvård. Det är talande för hur Kriminalvården värderar akademisk kompetens, säger han.

– I ansökningar skrivs ofta ”akademisk kompetens eller likvärdigt”. Det där med likvärdigt är lite konstigt. Det finns ett klimat när det gäller programledare eller kriminalvårdschefer där antalet år inom Kriminalvården eller vad man är för person anses viktigare än att man har rätt akademisk kompetens. Även om det inte är uttalat visar man i handling att utbildning inte anses som särskilt viktigt, fortsätter han.

Att det skulle finnas ett utbildningsförakt inom Kriminalvården upplever inte HR-direktör Johan Modin. 

– Jag känner inte igen att det på något sätt präglar Kriminalvårdens syn på utbildning. Och jag har varit runt mycket och pratat med anställda på alla nivåer i organisationen, säger han.  

Han menar att Kriminalvården ser det som avgörande att det finns akademisk kompetens inom stora delar av organisationen, men att det viktigaste är att det är rätt person på rätt plats.

Kriminalvården håller på att arbeta fram en mer enhetlig rekryteringsprocess där kompetenskraven ska vara tydligare. Internutbildningar, tydliga karriärvägar och marknadsmässiga löner är viktiga faktorer för att attrahera och behålla personal med akademisk kompetens, anser Johan Modin.  

Hur ligger ni till i dag vad gäller löner för anställda med akademisk kompetens tycker du?  

– Oavsett om man har akademisk kompetens eller inte så är det viktigt med rätt lön för den tjänst man har. Har man rätt kompetens för den tjänsten så ska man ha lön därefter. Vi har precis avslutat en lönerevision och vi får vänta och se utfallet på den.

Text: Sally Henriksson

Ur magasinet Akademikern nr 5/2015. Läs hela temat i vår blädder-pdf på Akademikern.se