– Jag kanske också får sparken av en algoritm, jag har inte haft koll på mina mejl de senaste dagarna, sade Daron Acemoglu, en av årets tre ekonomipristagare.
Ja, vilka risker kommer med AI? Hur många jobb kommer att försvinna? Och kan fackföreningsrörelsen göra något åt det?
Det var frågorna som Daron Acemoglu resonerade kring när han talade på ABF-huset i centrala Stockholm dagen efter Nobelfesten, inbjuden av Arenagruppen, LO, Tankesmedjan Tiden, tankesmedjan FEPS, stiftelsen FES och Akademikerförbundet SSR.
– Automatiseringen kommer att komma, det kan jag försäkra er om, sade han.
Daron Acemoglu är en av tre mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne. De tilldelas priset för sin forskning om hur ekonomiska och politiska institutioner i ett samhälle påverkar välstånd. Om hur väl demokratiska institutioner påverkar välfärd och vice versa.
Simon Vinge från Akademikerförbundet SSR och Magdalena Andersson (S) samtalade med Daron Acemoglu på scenen. Foto: Annika Clemens
Men den här eftermiddagen handlade det mer specifikt om arbetstagarnas roll i den teknologiska utvecklingen. För mer automatisering och ökad användning av AI innebär i sig flera nackdelar för arbetstagare.
– Algoritmer finns överallt, vi är redan beroende av dem. Och det finns goda skäl att oroa sig, konstaterade Daron Acemoglu.
AI har lett till en försvagad fackföreningsrörelse
AI har redan försvagat arbetarrörelsen och minskat behovet av arbetskraft. Och dessutom har den underlättat för övervakning, konstaterade han.
– Vi ser också att algoritmerna i sociala medier har skapat många problem som inte är gynnsamma för demokratiskt beslutsfattande.
Han efterlyser ett nytt narrativ och en mer demokratisk diskussion kring AI. För även om det i nuläget ser ut att gå åt fel håll i både USA och Kina, där stora delar av utvecklingen pågår, finns det möjligheter.
Den svenska modellen är bra, konstaterar Daron Acemoglu.
– Den är jättebra. Men den behöver uppdateras.
Den svenska modellen är bra, men den behöver uppdateras, säger Daron Acemoglu. Han känner till Teslakonflikten i Sverige, men inte tillräckligt för att vilja ha någon åsikt om den.
Läs också ›› 5 tips: Så bör du förhålla dig till AI i arbetslivet
För fackförbunden gäller det att ta plats och påverka hur AI och automatiseringen ska användas.
– Det handlar både om hur vi utvecklar teknologin och hur den används. Fackens roll är viktig för båda.
När vissa arbetsuppgifter automatiseras är det viktigt att hitta nya arbetsuppgifter för de personer som blir utan jobb, betonar han. Som exempel tar han svetsare.
– Om maskinerna tar svetsarnas jobb, lyft svetsarna till inspektörer i stället.
Och här har facken en viktig roll, menar Daron Acemoglu. De kan jobba för en balans mellan automatisering och nya arbetsuppgifter. En balans som är bra för både arbetskraften och för företagens produktivitet.
Arbetarrörelsen ligger efter
Att som facklig företrädare endast förhandla om högre löner skulle riskera att bli kontraproduktivt, konstaterar han vidare. För de företag som sedan står där med höga löner har just fått ännu större incitament att automatisera arbetsuppgifterna. Därför bör facken, utöver att driva på om högre löner, också vara delaktiga i den tekniska utvecklingen.
– Det här innebär att de fackliga företrädarna måste ha samma kunskaper om AI och digitala tekniker som företagen själva. Du kan inte förhandla annars. Det finns de i Europa och USA som börjar bli medvetna om detta. Men på bred front ligger arbetarrörelsen efter här.
Facken måste också bli bättre på att hitta kompromisser och winwin-lösningar i förhandlingar, säger han.
– Det här kanske är lite mer obekvämt, men arbetarrörelsen måste identifiera hur den kan hitta sätt att få bättre villkor för de anställda på ett sätt som är lönsamt även för företagen.
– Tillsammans måste vi omfamna och förstå den nya teknologin.
FAKTA / Ekonomipriset
- Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne delas ut sedan 1968.
- 2024 gick priset, på totalt 11 miljoner kronor, till Daron Acemoglu, Simon Johnson, båda verksamma vid MIT, USA och James A Robinson, verksam vid University of Chicago, USA.
- De får priset för att de har visat vilken vikt samhällsinstitutioner har för ett lands välstånd. Deras forskning förklarar varför det inte skapas tillväxt i samhällen med rättsosäkerhet och institutioner som exploaterar befolkningen.
Källa: Kungliga vetenskapsakademien.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
REPORTAGE
Olika verkligheter möts i skolan
Skolkurator Ida Johansson möter ungdomar på väg in i...
