Satsning på jämställda myndigheter har gett resultat

Försäkringskassan har utvecklat sina handläggningsprocesser för att undvika osakliga bedömningar och Rekryteringsmyndigheten har sett över mönstringsprocessen vilket har resulterat i en ökad andel kvinnor bland de nominerade till grundutbildningen med värnplikt inom marinen och flygvapnet. 

Det här är två i raden av positiva resultat som tas upp i slutrapporten om det statliga utvecklingsprogrammet: Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM.

– Myndigheterna visar konkreta resultat. Det påverkar jämställdheten positivt och förbättrar myndigheternas egna verksamheter, säger Lena Ag, generaldirektör på Jämställdhetsmyndigheten. 

Programmet, som har pågått mellan 2013 och 2018 på uppdrag av regeringen, har syftat till att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av myndigheternas verksamhet och beslutsfattande. Totalt har 58 myndigheter, en organisation och en extern stödfunktion ingått i programmet. 

Sedan januari 2018 har Jämställdhetsmyndigheten haft uppdraget att stödja myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering, ett ansvar som tidigare låg på Göteborgs universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning.

Slutrapporten från Jämställdhetsmyndigheten visar att flera myndigheter har förändrat arbetssättet i stora delar av sina kärnverksamheter, något som i sin tur har gett positiv effekt eller kommer att ge en positiv effekt på jämställdheten. Merparten av de myndigheter som har intervjuats i slutrapporten kan även visa på ett förändrat verksamhetsutfall till följd av programmet. 

På Försäkringskassan har utvecklingen av myndighetens handläggningsprocesser exempelvis lett till att andelen handläggare för underhållsstöd som ställde frågor om våldsutsatthet ökade från 56 procent 2017 till 85 procent 2018, något som har bäring på det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Trots många steg i rätt riktning pekar Jämställdhetsmyndigheten även på att det finns fortsatta behov av politisk styrning. I rapporten understryker de också att det finns ett behov av att, utifrån strategin, inkludera fler maktordningar än kön, exempelvis socioekonomi, ålder och funktionsnedsättning, för att på så sätt öka träffsäkerheten i insatserna. 

Jämställdhetsmyndighetens slutsatser i rapporten: 

– Myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och det är viktigt att fortsätta prioritera arbetet.

– Det finns fortsatt behov av tydlig politisk styrning med betoning på styrprocesser kombinerat med ett stärkt problemfokus. Jämställdhetsmyndigheten ser en utvecklingspotential i en styrning som främjar att olika aktörer från olika sektorer och på olika nivåer samverkar och arbetar gemensamt mot specifika ojämställdhetsproblem.

– Arbetet utifrån strategin behöver utvecklas till att i högre grad inkludera fler maktordningar än kön, såsom socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder, för att öka träffsäkerheten i insatserna.

– Det finns behov av att utveckla arbetet med att följa upp effekterna av arbetet med jämställdhetsintegrering och ytterligare synliggöra resultat.

– Det behövs fortsatt erfarenhetsutbyte och samarbete mellan myndigheter, internt och externt stöd samt nationell samordning.