Lämnade toppolitiken för att bli opolitisk tjänsteman

När Hillevi Engström blev kommundirektör i Upplands Väsby gjorde hon bokstavligt talat rent hus med partipolitiken. Som en procedur samlade hon ihop alla partisymboler hon hade hemma och överlämnade dem till kommunens oppositionsledare.

– Jag sa till honom att jag hade haft dem tillräckligt länge. För mig var det viktigt att dra en gräns. Jag hade inte känt mig bekväm med att fortsätta vara politiskt aktiv, säger hon. 

Hon hade då arbetat som politiker för Moderaterna på heltid i tolv år, varav de sista fyra som minister i regeringen Reinfeldt. När Alliansen förlorade valet 2014 bestämde sig  Hillevi Engström för att lämna politiken och satsa på ett chefsjobb i offentlig sektor. Då dök tjänsten som kommundirektör i Upplands Väsby upp. 

Den kraftigt växande kommunen hade precis gått från blå till röd majoritet och sökte en ny chef för tjänstemannaorganisationen. Att Hillevi Engström var känd moderat var inget hinder. Bland flera sökanden föll valet på henne. 

– Jag tror att min bakgrund var intressant, både mina erfarenheter av politiskt arbete i regering och kommun och att jag hade jobbat med ledarskapsfrågor, säger hon.

Själv hade hon inte heller någon tanke på att hennes blå bakgrund skulle minska hennes chanser att få jobbet. 

– Jag har goda relationer med människor oavsett partitillhörighet, det har jag aktivt lagt mig vinn om. Det viktiga är att man som kommunchef och kommunordförande har tillit till varandra.

Innan Hillevi Engström tackade ja till jobbet var det viktigt för henne att säkerställa att hon hade ett högt förtroende från kommunstyrelsens socialdemokratiske ordförande. Hon ville veta att det inte skulle vara fråga om för mycket detaljstyrning. Politiken ska besluta vad som ska ske, men hon och hennes medarbetare måste få stort inflytande över hur detta sedan ska göras.

– Jag vill ha ett stort mandat. Det bygger på förtroende, att ordföranden verkligen känner att jag vill majoritetens bästa.

För att lyckas skapa ett sådant förtroende är det viktigt att verkligen lära känna varandra, få till en bra dialog och ha tät kommunikation. Jobbet är ett sju dagar i veckan-åtagande och hon måste alltid vara tillgänglig för att bolla stora som små frågor. Avstämningar sker vid möten, över telefon, mejl och sms. 

– Jag är ganska prestigelös. Jag säger vad jag tycker, frågar om jag inte vet hur något fungerar och ber om ursäkt för misstag. Ett sådant förhållningssätt gör att relationen fungerar. 

Före sin politiska karriär arbetade Hillevi Engström som tjänsteman under många år, bland annat inom polisen. Därför, säger hon, sitter det i ryggmärgen att kliva in i den professionella rollen och i enlighet med demokratins spelregler lägga sina egna åsikter åt sidan. Hon och hennes kollegor spekulerar aldrig helleri valutgången med varandra.

– Det enda jag är orolig för är om någon skulle vilja göra stora nedskärningar för då blir ju mitt uppdrag mycket svårare att genomföra. 

Samtidigt säger hon att hon inte skulle ha sökt jobbet från början om det parti som hade majoritet var av ett slag hon inte ”har fördragsamhet med”. I det här fallet finns det alltså en gräns, även för den objektiva tjänstemannen.

En del av tjusningen med att jobba i en politiskt styrd verksamhet är att det aldrig står still. I Upplands Väsby är oppositionen mycket aktiv vilket gör att arbetet blir mer stimulerande och att det fattas bättre beslut, tycker hon. Men att återvända till politiken känns avlägset.

– Att jag var politiker under tolv år var ett fantastiskt undantag. Jag kan gå in och ur både politiken och tjänstemannarollen. Det är alltid bra att vidga vyerna ibland. 

Text: Karin Persson. 

Reportaget är en del av magasinet Akademikern 4, 2018. Läs hela tidningen här!