Larmrapporter om att allt fler unga drabbas av arbetsrelaterad utbrändhet avlöser varandra. Enligt en undersökning som nyligen presenterats har 3 av 4 varit nära att drabbas av utbrändhet. Men vad beror det på att stressrelaterad ohälsa hela tiden verkar slå nya rekord?
– Varför man drabbas är individuellt, men att det är ett så pass stort strukturellt problem tror jag har mycket att göra med vårt samhällsklimat. Tempot och kraven i arbetslivet höjs stadigt samtidigt som vi förväntas jobba längre. Vi är ständigt uppkopplade och anträffbara, och det har blivit svårare att helt stänga av jobbet när man går hem från dagen, säger Maria Ergül, HR-chef och författare som står bakom Vägra väggen, en digital plattform som arbetar förebyggande mot stress.
I en undersökning gjord av Kantar Sifo, på uppdrag av Academic Work, uppger 31 procent av de svarande att dåligt ledarskap är den största anledningen till att man känt arbetsrelaterad utbrändhet. Siffrorna går i linje med de övriga nordiska länderna, enligt undersökningen.
– Jag ser det som ett samhällsproblem då så många insjuknar i samma sak. Arbetsgivare har ett stort ansvar att arbeta förebyggande mot stressrelaterad ohälsa, men alldeles för många väntar för länge. Man hanterar problemen när det redan gått för långt. Det kostar både individen, arbetsgivaren och samhället mycket pengar, säger Maria Ergül.
Vilka krav bör man ställa på chefen?
– Precis som företag enligt lag måste rapportera årsbokslut borde arbetsgivaren tvingas redovisa ett hälsobokslut kring vilka konkreta insatser man har gjort för den psykososociala hälsan. Detta borde ingå i arbetsmiljölagen, och leda till sanktioner om man inte följer lagen. Det kanske låter hårt, men människor gör det de mäts på.
Hon menar att chefen har ett ansvar att se till att tydligt redogöra för vad som ska göras, att personen som ska göra det har rätt resurser och att hantera problem direkt när de uppstår – eller ännu hellre långt innan de uppstår.
– Förebyggande arbete är det absolut viktigaste, men det är också det svåraste. Vi har en tendens att köra gasen i botten så länge det funkar och prioritera en kortsiktig ekonomisk vinning framför långsiktiga lösningar. Helt enkelt för att det kräver oerhört mycket av chefen att hela tiden säkerställa att medarbetarna är i fas och har lagom mycket på sitt bord. Chefer har ofta själva en oerhörd arbetsbelastning, det gäller inte minst mellanchefer som har krav både från medarbetare och egna chefer. Det gäller att sätta gränser både uppåt och nedåt.
Även om arbetsgivaren har ett stort ansvar att upprätthålla en god arbetsmiljö tjänar alla på att vara sitt eget skyddsombud i det dagliga arbetet, säger Maria Ergül, som själv drabbades av utmattningssyndrom 2016.
– Särskilt som ung är det viktigt att förstå att arbetsgivaren inte alltid kommer att finnas där för dig. Dessutom kommer det alltid finnas arbetsplatser som tjänar på att du vänder ut och in på dig själv för att prestera på topp. Lär känna din stress, ta reda på vilka situationer som triggar dig, lär dig sätta dina egna gränser och planera in återhämtning lika noggrant som ett viktigt möte. Är du perfektionist? Träna på att göra misstag. Good enough är ett rätt användbart motto.
Så gjordes undersökningen
Undersökningen besvarades av 5 267 svenska respondenter, varav 3 911 svarade på frågan om utbrändhet. Den var formulerad enligt följande: ”Har du någonsin upplevt eller varit nära att uppleva utbrändhet i en arbetsrelaterad situation? Vad var det som utlöste den känslan?”
När det kommer till ordet utbrändhet har man använt sig av samma ordval i samtliga länder, då det är en direktöversättning av engelskans ”burnout”. Undersökningen tar inte fasta på antal diagnosticerade med utmattningssyndrom, utan respondenterna gör en självbedömning på väldigt hög stress/nära utbrändhet.
I undersökningen deltog totalt 11 504 personer i länderna Sverige, Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Schweiz.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.