Ny lag ska stoppa kriminella att få anställning i kommuner

Regeringen vill utöka möjligheterna till bakgrundskontroller av anställda för att stoppa kriminella nätverk att infiltrera verksamheter.

En ny proposition föreslår att kommuner ska få ta del av belastnings- och misstankeregister vid anställning inom verksamheter som rör barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, samt för personer i så kallade kritiska positioner. Förslaget är tänkt att börja gälla den 1 mars.

Samtidigt har man tillsatt en stor utredning som ska se över hela regelverket för bakgrundskontroller i offentliga och privata verksamheter, med syfte att motverka infiltration och annan brottslig påverkan.

Akademikerförbundet SSR är inte principiellt emot utökade registerkontroller. HR-avdelningar efterfrågar tydliga riktlinjer, och det finns legitima säkerhetsintressen, menar Mikael Smeds, chefsjurist på förbundet.

– Syftet är ökad trygghet för dem verksamheten finns till för: barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Man vill undvika att personer som tidigare ägnat sig åt brottslighet får anställning.

Bakgrunden till propositionen är bland annat händelserna i Södertälje förra året, där kommunen genomförde omfattande och återkommande kontroller efter misstankar om att personer med koppling till organiserad brottslighet tagit sig in i verksamheten. (kontroller som senare fick stark kritik från JO och stoppades).

Bakgrundskontroller av samtliga anställda – ”Fullständigt oacceptabelt”

Oro för oreglerade personkartläggningar

Men även om syftet är gott, ser Mikael Smeds problem. Särskilt oroande är den växande form av bakgrundskontroller som är i det närmaste oreglerade. Han beskriver det som en fri marknad där privata företag gör personkartläggningar åt arbetsgivare. Ibland omfattande sådana.

– Formellt bygger det på samtycke, men hur frivilligt är det egentligen? De flesta förstår nog att ett nej kan leda till att man sorteras bort. Det är en tydlig integritetsproblematik.

Dessa företag kan samla in stora mängder information – från sociala medier, kreditupplysningar och intervjuer med anhöriga – och leverera en enkel ”tumme upp eller tumme ner” till arbetsgivaren.

– Arbetsgivaren slipper därmed GDPR-ansvar, men individens integritet exponeras ändå. Det är problematiskt.

När det gäller den nya propositionen är han framförallt kritisk mot förslaget om registerslagningar för personer i ”vissa ledande positioner”.

– Problemet är att det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka befattningar som är ledande. Det är mycket vagt formulerat. Det handlar kanske inte om en receptionist, men skulle en specialist­handläggare kunna omfattas? Här finns en uppenbar risk för godtycke.

Han lyfter också svårigheten att tolka registerutdrag på ett rättssäkert sätt.

– Vilka slutsatser kan man dra av ett ringa narkotikabrott, begått för fem år sedan, av en person som då kanske var tjugofem? Där uppstår stora svårigheter. Det saknas dessutom vägledning om hur uppgifter ska värderas i en rekryteringsprocess, och där ser jag en risk för att fördomar får fritt spelrum.

Läs mer i Chefstidningen: 5 saker du INTE får göra vid bakgrundskontroller

Efterlyser bredare lösningar

När det gäller att stoppa organiserad brottslighet från att ta sig in i välfärdens kärnverksamheter betonar Mikael Smeds att bakgrundskontroller bara är en liten del av lösningen.

– ”Möjliggörarna”, som lämnar ut känslig information, har ofta helt fläckfria register. Både BRÅ och forskning från Göteborgs universitet visar att ett effektivare skydd är att arbeta med kulturen på arbetsplatsen – att motverka machonormer, skapa en miljö där hot och påtryckningar tas på allvar, och ge medarbetare stöd att hantera svåra situationer.

Socialtjänstministern: ”Välfärdsbrottsligheten en prioriterad fråga”