Oro efter domen i AD – hur påverkar den förtroendevalda?
Arbetsdomstolen ger Försäkringskassan rätt att avskeda en heltidsfacklig anställd som vid upprepade tillfällen rapporterat sin arbetstid felaktigt. Vad innebär domen – och finns det skäl till oro? Mikael Smeds, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, reder ut.
Akademikerförbundet SSR:s chefsjurist Mikael Smeds svarar på frågor om Arbetsdomstolen beslut. Foto: Viktor Gårdsäter
Tvisten som nu avgjorts i Arbetsdomstolen rör en tidigare anställd vid Försäkringskassan, som under sin anställning hade fackliga uppdrag på heltid för Saco-S. Hon avskedades från sin tjänst då myndigheten menade att hon uppsåtligen rapporterat sin arbetstid fel. Fackförbundet Akavia stämde staten för brott mot anställningsskyddslagen, men förlorade målet i och med Arbetsdomstolens dom.
Domen har lett till att flera medlemmar inom Akademikerförbundet SSR hört av sig med frågor. Förbundets chefsjurist Mikael Smeds betonar dock att det inte finns skäl till oro.
– Nej, det tycker jag verkligen inte, inte i någon sektor. Skyddet för fackligt förtroendevalda är starkt. Att säga upp en förtroendevald för dennas fackliga arbete är förbjudet enligt lag. Arbetsgivaren får inte gå in och granska vad en fackligt förtroendevald lagt sin tid på, vilka arbetsuppgifter man utfört. Däremot finns det tillåtna anledningar att skilja en förtroendevald från sin anställning, och enligt Arbetsdomstolen är detta ett sådant fall.
Hur ser du på domen?
– Jag har läst domen och i stort tycker jag att den är väl underbyggd. Jag kan dock hålla med vissa kritiker om att det är en sträng dom. Kanske hade det räckt med uppsägning, och inte som nu avsked, vilket är den strängaste åtgärden. Man måste vara medveten om vad det sänder ut för signaler. Även om det finns sakliga skäl skapar det oro när en stor arbetsgivare som Försäkringskassan avskedar en förtroendevald. I det här fallet hade man kunnat medvetandegöra problemet och inleda en process, vilket inte verkar ha gjorts. Det är dålig personalpolitik, kan jag tycka.
Mikael Smeds tror att det som var avgörande för utfallet var att Arbetsdomstolen bedömde att den förtroendevalda slarvat med tidsrapporteringen och dragit fördelar genom att få lön och ersättningar som hon inte hade rätt till.
– Enligt domen handlar det om slarv kring sådant som påverkar lönen, som sjukfrånvaro och semester. Det är allvarligt oavsett om man är chef, anställd eller förtroendevald, och en grund för avsked. Hon har registrerat sin arbetstid schablonmässigt, och inte enligt flextidsystemet – en del av det lokala arbetstidsavtalet som hon själv var med och drev fram. Dessutom på en statlig myndighet vars uppdrag är att kontrollera felaktiga utbetalningar. Aspekter som Arbetsdomstolen fäster stor vikt vid.
Kan det inte ha skett ett missförstånd kring tidrapporteringen?
– Var det något som var oklart för henne? Det verkar inte så. Enligt uppgifter i domen hade hon upprepade gånger ställt frågan till sin chef om hon kan redovisa schablonarbetstid, men fått nej varje gång. Ändå gjorde hon det. Generellt sett är det bättre om heltidsfackliga har förtroendearbetstid – något som lokala förtroendevalda kan se över i sina respektive kollektivavtal.
Kommer folk våga engagera sig fackligt efter den här domen?
– Jag hoppas att det här bara är ett litet gupp på vägen och att det inte kommer dras några generella slutsatser av den här domen. Känner man sig orolig över tidsrapportering eller något annat vänder man sig till sin arbetsgivare eller fack. Jag ser dock att det finns psykologiska snarare än juridiska hinder – oro måste man ta på allvar. Därför går vi som förbund ut och informerar vad som gäller om man är förtroendevald, vilket skydd man har och hur förtroendemannalagen fungerar. Förhoppningsvis når vi fram med ett lugnande budskap.
