Gravida får rätt till full ersättning vid avstängning

De kan handla om tusentals kronor för tusentals personer, enligt Akademikerförbundet SSR, som är ett av flera förbund som i en hemställan till regeringen i dag kräver att lagen om ersättning till gravida som stängs av från sitt arbete ses över.

Dessutom har förbunden kommit överens med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att de berörda ska ha rätt till mellanskillnaden mellan graviditetspenningen (som är lägre) och lönen, även tio år i efterhand. Det är arbetsgivaren som ska betala ut den extra ersättningen.

– Avtalet med SKR är en jätteframgång för enskilda medlemmar. Det innebär att de slipper dra i gång en rättstvist med sin arbetsgivare eller tidigare arbetsgivare, säger Mikael Smeds, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR.

De som berörs och är anställda i kommuner och regioner kan kontakta sitt förbund och få hjälp med att få sin ersättning utbetald.

Det är svårt att veta hur många som berörs, och det handlar alltså inte bara om de gravida som stängdes av under pandemin, även om fler berördes då.

– Det finns egentligen ingen koppling till pandemin, gravida har stängts av såväl före som under och efter pandemin. Det som hände var att fler grupper stängdes av under pandemin eftersom riskerna var högre än i normalfallet.

Om arbetet medför risker för en gravid är det arbetsgivarens ansvar att stänga av personen från jobbet. Men domen i Arbetsdomstolen konstaterar nu alltså att den som stängs av har rätt till full ersättning.

Statligt anställda omfattas också av domen, men där finns inte motsvarande överenskommelse. Förbundet rekommenderar de berörda att vända sig till sin HR-avdelning, för att få den extra ersättningen.

– Efter domen har Arbetsgivarverket gått ut och sagt att alla statliga arbetsgivare nu behöver betala ut full ersättning till de personer man stänger av.

Anställda i privat sektor omfattas inte av domen. Och här är juridiken knepigare, förklarar Mikael Smeds.

– Här är det Sverige, ”det allmänna”, som har gjort fel och ansvaret kan bara läggas på det allmänna. Inga privata arbetsgivare kan ta ansvar för att se till att Sverige genomför EU-lagstiftning på rätt sätt.

Men frågan utreds i förbunden för att se hur även anställda i privat sektor kan fångas upp.

– Det skulle vara ganska stötande om inte privat anställda hade rätt till samma ersättning, det vore väldigt orättvist, säger Mikael Smeds.

Det var fackförbundet Sveriges Lärare som drev processen i Arbetsdomstolen. Domen går inte att överklaga.