Den digitala utvecklingen går snabbt och leder till stora förändringar inom offentlig sektor. Som Akademikern har skrivit om tidigare har exempelvis Trelleborg- och Kungsbacka kommun automatiserat beslut om försörjningsstöd, och Försäkringskassan har automatiserat beslut om tillfällig föräldrapenning.
Förhoppningen med den här typen av automatisering är att man inom offentlig sektor ska kunna öka effektiviteten, minska de administrativa kostnaderna och samtidigt skapa mer opartiska beslut.
Men bland de anställda har tongångarna inte enbart varit positiva, utan det finns en oro för att man till exempel inom socialtjänsten kommer att missa viktiga pusselbitar i ett ärende när man inte träffar klienten. På vissa arbetsplatser har det lett till att anställda har valt att söka nytt jobb.
Men vad tycker medborgarna om den här utvecklingen – och hur många vet ens om att deras ärenden hanteras av en robot? Den frågan har en forskargrupp vid Örebro universitet nu fördjupat sig i.
– Forskningen hittills har inte vetat hur medborgarna ställer sig till detta; om de vet att många beslut nu fattas av datorer och hur detta påverkar förtroendet för den offentliga sektorn. Det är detta vi nu vill få kunskap om, säger Karin Hedström, en av de forskare som har jobbat med studien, i ett pressmeddelande.
Forskargruppen har samarbetet med den nationella SOM-undersökningen 2018 och därigenom ställt en rad olika frågor om det automatiserade beslutsfattandet. Utifrån den första analysen har de därefter kommit fram till tre slutsatser.
Den första är att många inte ens känner till att vissa beslut inom offentlig sektor fattas av datorer och inte av tjänstemän. Endast en av fem svenskar svarar att de känner till detta.
Studien visar dock att det finns undantag. Exempelvis har unga, politiskt intresserade, personer med utländskt medborgarskap, invånare i städer samt personer som arbetar i offentlig sektor större kunskap.
Den andra slutsatsen är att det råder en viss misstro mot det automatiserade beslutsfattandet. Å ena sidan visar resultaten att majoriteten, 69 procent, förväntar sig mer opartiska beslut som en följd av digitaliseringen. Å andra sidan tror så många som 60 procent att besluten blir mindre tillförlitliga. Ännu fler, 71 procent, ser en risk med att hela systemet skapar mindre insyn i beslutsfattandet.
– Med okunskap om själva fenomenet så följer att man inte riktigt vet vad det innebär – det finns en viss skepsis, förklarar Karin Hedström.
Den tredje slutsatsen är att det finns en tydlig koppling mellan kunskap och inställning. De som har kännedom om automatiserat beslutsfattande är överlag också mer positiva till det.
Vidare menar forskarna att inställningen till det automatiserade beslutsfattandet i längden kan komma att påverka förtroendet för hela den offentliga sektorn.
– Om vi ser automatiserade beslut som något bra kan det öka förtroendet för den offentliga sektorn. Och tvärt om – om vi tror att det här är något dåligt så kan hela förtroendet för offentlig förvaltning minska. Vi skulle alltså kunna få en ökad effektivitet och produktivitet men det finns en risk att legitimiteten samtidigt minskar. Därför är det viktigt att följa den här frågan, säger Karin Hedström.
Läs mer:
Ny forskning om robotar i socialtjänsten
Missa inget!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.
Senaste nytt
Krönika: "AI kommer att förändra våra jobb"
KRÖNIKA
Tillsätt en algoritmombudsman och ett rege...
2 oktober, 2023
