8 mars, 2022

Löneskillnader mellan män och kvinnor består

JÄMSTÄLLDHET Över 6 miljoner mer i plånboken. Lönegapet mellan män och kvinnor minskar, men skillnaden i livs­inkomst står still.

Spargris Foto Getty

Foto: Getty

Under ett liv får män i snitt 6,3 miljoner kronor mer i plånboken än kvinnor. Det beror på att kvinnor i genomsnitt har 77 procent av mäns disponibla inkomst, en siffra som har legat i princip still sedan 1995. Disponibel inkomst är en persons samlade inkomster efter skatt; det kan vara lön, avkastning på aktier, vinst i företaget, försäljning av en lägenhet, sjukpenning och så vidare.

I mars 2020 tillsatte regeringen en kommission för jämställda livsinkomster. I en debattartikel i Svenska Dagbladet i juli 2020 kallade ledamöterna sig själva för en haverikommission.

– Ojämställda livsinkomster har utretts flera gånger och vi har haft regler kring jämställda löner och arbetsplatser under lång tid. Men det går långsamt och på vissa håll händer ingenting. Det är inte rimligt att det inte sker mer, säger Lise Bergh, ordförande för kommissionen.

”Det går långsamt och på vissa håll händer ingenting. Det är inte rimligt.”

Lise Bergh

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat sedan mitten på 1990-talet. År 2020 tjänade kvinnorna 90,2 procent av männens genomsnittslön, enligt Medlingsinstitutet. Om man tar hänsyn till förklaringar som utbildning, yrke, ålder, sektor och arbetstid återstår en skillnad på 4,4 procent.

Men om löneskillnaderna minskar, hur kan då livsinkomsterna ligga still? Den största anledningen, förklarar Lise Bergh, är att männens kapitalinkomster, från bland annat företagande och ägande, har ökat. Kvinnorna har knappt hälften av männens kapitalinkomster.

Lise Bergh– Det är en förfärlig siffra. Det beror på många saker, bland annat är skatten lägre på kapitalvinster än på lön. Om förutsättningarna för jämställda livsinkomster ska förbättras är skattesystemet ett centralt reformområde för politiken, säger hon.

Kommissionen för jämställda livsinkomster lämnade sitt slutbetänkande till regeringen den 7 februari i år. Där tar man bland annat upp så kallad värdediskriminering, att kvinnodominerade yrken betalas lägre än likvärdiga mansdominerade arbeten. Enligt en OECD-rapport, som beskriver den historiska undervärderingen av kvinnoarbeten, cementerar arbetsmarknaden i viss mån denna undervärdering. Ett yrkes löneläge på marknaden kan också, enligt rättspraxis, vara ett sakligt skäl till löneskillnader mellan könen.

– Arbetsgivare använder ofta marknadsargumentet för att förklara löneskillnader mellan kvinnor och män. Men när det gäller löner är det arbetsmarknadens parter som har ansvaret.

Kommissionen har även tittat på diskrimineringslagens krav att arbetsgivare ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering, bland annat genom att kartlägga löner och förebygga sexuella trakasserier. Flera rapporter har visat att alla arbetsgivare inte följer reglerna, berättar Lise Bergh.

– Tillsynen över reglerna är avgörande och måste bli bättre. Arbetstagarsidan vittnar också om att samverkan brister och vi pekar i vårt betänkande på att regeln om att arbetsgivaren ska samverka med arbetstagarna kring aktiva åtgärder behöver förtydligas, säger hon.

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, är inne på samma linje. Kvinnliga akademikergrupper som jobbar i offentlig sektor är några av de mest felavlönade grupperna på arbetsmarknaden, menar han. Det trots att yrkena kräver högskoleutbildning, är eftertraktade och har ett stort ansvar för andras liv och hälsa.

Markus Furuberg– Men på senare år har vi sett att marknaden i allt större utsträckning efterfrågar våra medlemmars kompetens. Arbetsgivare behöver därför matcha lönerna bättre för att rekrytera och behålla akademiker.

Han anser att lönekartläggningar bidrar till transparens i lönesättningen. Alla arbetsgivare måste se över om lönerna är sakligt satta utifrån organisationens arbetsvärdering.

– Men bestämmelsen om lönekartläggningar tar inte hand om den strukturella diskrimineringen, att en grupp systematiskt undervärderas. Dessa arbeten har en kvarlevande kvinnomarkör, arbetsgivarna har inte insett att jobben behöver värderas på ett annat sätt eller väljer att inte ompröva sina beslut.

Han menar att samhället måste hitta nya sätt för att komma åt den strukturella värdediskrimineringen. Arbetsmarknadens parter är ansvariga för hur löner bildas och utvecklas, men det behövs mer press ovanifrån. Även Akademikerförbundet SSR vill se en ökad tillsyn över diskrimineringslagen, samt ökade sanktionsmöjligheter.

– Vi menar att det behövs en särskild Ombudsman mot diskriminering i arbetslivet, Oda. Någon som är väl förtrogen med den svenska modellen och har en nära dialog med arbetsmarknadens parter, säger Markus Furuberg.

En annan viktig förklaring till skillnader i lön och livsinkomst mellan könen är föräldraskapet. Erica Lindahl forskar om könsskillnader på arbetsmarknaden vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Hon har följt par som har fått sitt första barn tillsammans. Före det första barnet finns en liten löneskillnad, som framför allt beror på att män i genomsnitt är ett par år äldre.

Erica Lindahl– Men efter det första barnet fortsätter männens löner att öka medan kvinnornas inte gör det. Då börjar lönegapet vidga sig, man pratar om en barneffekt, säger Erica Lindahl.

Vid 45 års ålder, berättar hon, kan två tredjedelar av skillnaderna i inkomst från lönearbete, och 10 procent av lönegapet, förklaras av barneffekten. En stor anledning är att det fortfarande är vanligare att kvinnor jobbar deltid under småbarnsåren.

– Det är inte så farligt att vara hemma något år. Men ofta jobbar kvinnor deltid under många år, det påverkar löneutvecklingen och livsinkomsterna. Kvinnor är också mer sjukfrånvarande efter det första barnet än vad män är.

Det finns också ett glastak, fortsätter Erica Lindahl. Det är fortfarande få kvinnor som sitter på vd-poster och i styrelser. En stor del handlar om kvinnors egna val, att många väljer ett mer familjevänligt arbetsliv. Men det finns också teorier om en indirekt diskriminering:

– Eftersom många kvinnor jobbar mycket deltid räknar arbetsgivare generellt inte fullt ut med kvinnor på samma sätt.

Det som skulle ha störst effekt på både inkomst- och löneskillnaderna är, enligt henne, att få hem papporna. Föräldrarna behöver dela mer lika på ansvaret för barnen.

– De så kallade pappamånaderna, tre månader i föräldraförsäkringen som är öronmärkta för pappan, har fått vissa små effekter, men de har inte lett till de stora förändringar som många hade önskat.

Kommissionen för jämställda livsinkomster menar att föräldraförsäkringen behöver förändras.

– Det är föräldrarnas rätt att föra över dagar mellan varandra som är problemet. Den utformningen bidrar till att reproducera ojämställdhet, jämfört med ett system där dagarna är låsta till varje förälder, säger Lise Bergh.

”Pappamånaderna har fått vissa små effekter, men de har inte lett till stora förändringar.”

Erica Lindahl

Kommissionen har också kartlagt myndigheters information och vägledning samt ekonomiska stöd till kvinnor och män. De har tittat på sex stora myndigheter, däribland Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen, och konstaterar flera brister.

Fördelningen av stödet är ojämn och gynnar män och missgynnar kvinnor. Kvinnor tar i större utsträckning del av stöd som föräldrapenning och sjukpenning. Men den ersättningen grundas ofta på deltid och täcker sällan hela lönen. Män får oftare stöd som för dem närmare arbetsmarknaden eller gör det enklare att samla kapital, det kan bland annat vara subventionerade anställningar och stöd till näringsverksamhet.

– Myndigheternas stöd har visat sig ha stor betydelse för individens livsinkomster. Vi ser till exempel att kvinnor får mindre stöd för att starta företag, säger Lise Bergh.

Flera myndigheter följer inte heller den förordning som anger att de ska ta fram könsuppdelad statistik.

– Det är anmärkningsvärt. Då blir det svårt, kort sagt omöjligt, att göra en jämställdhetsanalys av sin verksamhet, vilket de också ska göra.

Slutsatsen, fortsätter Lise Bergh, är att det behövs tydligare styrning och uppföljning, både från regeringens sida, men också inom myndigheterna. Försäkringskassan har till exempel jobbat bra med sitt regeringsuppdrag att informera blivande föräldrar hur uttag av föräldrapenning påverkar ekonomin.

Mellan 2005 och 2020 minskade löneskillnaderna med 6,5 procentenheter.

Löneskillnaden minskar sakta

Löneskillnaden mellan könen minskade med 0,1 procentenheter mellan 2019 och 2020, från 9,9 procent till 9,8 procent. Mellan 2005 och 2020 minskade löneskillnaderna med 6,5 procentenheter.

Löneskillnaden är minst i kommunal sektor, 1,8 procent, och störst i regional sektor, 17,9 procent. Näst störst var löneskillnaden bland tjänstemän i privat sektor, 15,3 procent. För arbetare i privat sektor var löneskillnaden 10,5 procent. Efter standardvägning finns den största oförklarade löneskillnaden bland tjänstemän i privat sektor, 6,6 procent. Regionernas oförklarade löneskillnad är nu nere på 3,1 procent.

Källa: Medlingsinstitutet

2006 beslutar riksdagen att det övergripande jämställdhetspolitiska målet ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Foto: Getty

Livet är orättvist (trots allt som gjorts)

1846. Ogifta kvinnor får arbeta inom hantverk och handel.

1886. Den första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.

1939. Arbetsgivare får inte längre avskeda kvinnor i statlig tjänst på grund av förlovning, giftermål, graviditet eller förlossning.

1960. LO och SAF bestämmer att de lägre kvinnolönerna – kvinnolönetarifferna – ska slopas inom fem år. Något som kvinnorna i riksdagen motionerade om 16 år tidigare.

1974. Moderskapsförsäkringen ersätts av föräldraförsäkringen. Föräldrarna får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse.

1979. Riksdagen antar lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Den innebär ett förbud mot könsdiskriminering i samband med anställning, befordran och arbetsvillkor.

1994. Arbetsgivare måste nu kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Samma år blir en föräldramånad öronmärkt för varje förälder. 2002 blev det två månader och 2016 tre månader.

2006. Riksdagen beslutar att det övergripande jämställdhetspolitiska målet ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett av delmålen är ekonomisk jämställdhet.

Efter en så kallad standardvägning återstår en oförklarad löneskillnad på 4,4 procent.

Genomsnittslön i Sverige 2020

Kvinnor: 34 200 kronor.

Män: 37 900 kronor.

2020 var kvinnornas lön 90,2 procent av männens.

Efter en så kallad standardvägning, då man tar hänsyn till faktorer som yrke, sektor, ålder, utbildning och arbetstid, återstår en oförklarad löneskillnad på 4,4 procent.

Enligt Medlingsinstitutet är yrke den största förklaringen till löneskillnaderna mellan könen. Kvinnor och män jobbar till stor del inom olika yrken, och lönerna är generellt lägre inom kvinnodominerade arbeten.

Källa: Medlingsinstitutet.

Jennie Aquilonius

Läs även

Akademikerförbundet SSR: "Inflationen kan inte styra...

LÖN När inflationen rusar och priserna stiger ...
19 september, 2022

SKR: ”Vi måste förhindra en pris- och lönespir...

EKONOMI Inflationen försvårar lönebildningen – och...
12 september, 2022

Medlingsinstitutet: ”Svårt läge i årets lönerö...

EKONOMI Hög inflation försvårar lönebildningen och...
31 augusti, 2022

Högskoleutbildning sjunker i värde – ”Oroande utveck...

UTBILDNING Högre utbildning har blivit allt mindre lö...
23 augusti, 2022