7 februari, 2022

Stora skillnader i livsinkomst mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET Under ett helt liv tjänar en kvinna i snitt 77 procent så mycket som en man. En rad förslag på hur kvinnors ekonomiska makt ska stärkas lämnades till regeringen på måndagen.

Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat, men skillnaden i inkomster under ett helt liv är så gott som oförändrad under de senaste decennierna.

Foto: Getty

Även om löneskillnaderna mellan män och kvinnor har minskat de senaste decennierna har skillnaderna i inkomster över ett helt liv stått så gott som still. En kvinnas inkomst under ett helt liv är i snitt 77 procent av en mans. Det hänger bland annat ihop med att männens kapitalinkomster har ökat, men också med fördelningen av föräldrapenningen.

– Ojämställda livsinkomster har utretts flera gånger. Men det går långsamt och på vissa håll händer ingenting. Det är inte rimligt att det inte sker mer, säger Lise Bergh, ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster.

På måndagen lämnade kommissionen sin slutrapport till regeringen och föreslår bland annat att Jämställdhetsmyndigheten bör göra jämställdhetsanalyser över livsinkomster vart fjärde år.

Myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket bör också få i uppdrag att tydligare visa hur verksamheten bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, föreslås i slutrapporten.

Kommissionen, som tillsattes i mars 2020, har gått igenom stora delar av svensk arbetsmarknad. Bland annat Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända har granskats.

Nyanlända kvinnor anses vara mindre matchningsbara än nyanlända män. Det leder till att kvinnor i högre utsträckning får förberedande utbildningar medan det är vanligare att män i får insatser som mer direkt leder till jobb. Även kvinnor med funktionsnedsättning fick mindre adekvat stöd än män med funktionsnedsättning.

Kommissionen har också tagit del av forskning som visar att många kvinnodominerade arbetsplatser har sämre arbetsmiljö än mansdominerade. Lise Bergh bedömer att det behövs mer kunskap om vad organiseringen av arbetet får konsekvenser för arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor och män. Det är till exempel vanligt att chefer på kvinnodominerade arbetsplatser har många fler underställda än chefer i mansdominerade organisationer. Arbetsmiljölagen bör dessutom ses över ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Regeringen har tillsatt en utredning som tittar på det, det menar vi är bra. I dag finns det inga särskilda bestämmelser om jämställdhet i lagen.

Ett av kommissionens uppdrag har varit att se över behovet av statistik över löneskillnader mellan kvinnor och män. Lise Bergh berättar att Medlingsinstitutet, som har i uppdrag att föra statistik över löneskillnader mellan kvinnor och män, beskriver lön och inte arbetsinkomst. Det är stor skillnad, menar hon. Lön är ofta fastställd i form av timlön eller månadslön, medan arbetsinkomst handlar om vad en människa får ut. Om du är frånvarande från arbetet får du ut en lägre arbetsinkomst.

– I vårt betänkande resonerar vi kring vad statistiken egentligen visar. Vi skulle till exempel vilja se mer i Medlingsinstitutets årliga lönerapport om hur arbetstiden samt frånvaro, som sjukfrånvaro och föräldraledighet, påverkar arbetsinkomsten, säger hon.

Kommissionen har också analyserat den isländska modellen för lönecertifiering och den brittiska respektive tyska modellen för lönetransparens. Den tyska modellen innebär att arbetsgivare ska lämna uppgifter om hur lönerna ser ut på gruppnivå för män och kvinnor inom lika eller likvärdiga arbeten, om någon efterfrågar det. Den brittiska modellen går ut på att du får veta vad kvinnor och män tjänar i stort, i form av till exempel medianlöner och bonusar, där är statistiken inte kopplad till lika och likvärdigt arbete. Materialet ska vara offentligt på arbetsgivarens hemsida.

I den isländska modellen ska arbetsgivaren bland annat göra arbetsvärderingar och uppfylla ett antal andra krav vid lönesättning. Arbetsgivaren certifieras sedan av en certifieringsmyndighet. Anställda får dock inte veta hur underlaget ser ut.

Just nu pågår förhandlingar i EU om ett direktivförslag om lönetransparens för att upprätthålla principen om lika lön för kvinnor och män. Därför lämnar kommissionen för jämställda livsinkomster inte några skarpa lagförslag kring lönetransparens.

– Vi har bra regler om aktiva åtgärder, samverkan och dokumentation i Sverige. Men det är viktigt att det också blir transparent gentemot de anställda. Fackförbunden har mycket information i dag, men inte anställda. Anställda i offentlig sektor kan begära ut information om löner, men sådana regler finns inte i den privata sektorn.

Lise Bergh, ordförande i kommissionen för jämställda livsinkomster. Foto: Martin Bergh

Kommissionens förslag

I sin slutrapport ”Minska gapet” föreslår Kommissionen för jämställda livsinkomster bland annat:

  • Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten, att vart fjärde år göra jämställdhetsanalyser över inkomster som påverkar individers livsinkomster.
  • Uppdrag till SCB att analysera ekonomisk jämställdhet för personer med funktionsnedsättning.
  • Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att ta fram mer kunskap om hur organiseringen av arbetet inom olika branscher och organisationer får konsekvenser för arbetsrelaterad psykisk ohälsa hos kvinnor och män.
  • Uppdrag till Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att tydligare visa på hur respektive verksamhet bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska delmålen samt att arbeta med jämställdhetsbudgetering i sin verksamhet.
  • Uppdrag till SCB att ta fram underlag om hur ett statistiskt beräkningsverktyg kan utformas som beräknar konsekvenserna av olika val för den disponibla inkomsten.
  • Utökade jämställdhetsuppdrag till Upphandlingsmyndigheten, Digitaliseringsmyndigheten och Statens Servicecenter.

Källa: Regeringen

 

Jennie Aquilonius

Senaste nytt

Synpunkter från golvet viktiga i avtalsrörelsen

AVTAL Ett intensivt arbete pågår just nu inom pr...
5 december, 2022

Myndighetspersonal ofta utsatta för hot

ARBETSMILJÖ Anställda på statliga myndigheter utsätts ...
2 december, 2022

Så funkar det: Turordning

ARBETSRÄTT Riksdagen har beslutat om nya turordningsr...
30 november, 2022

Så påverkas Arbetsförmedlingen av regeringens nedskä...

ARBETSFÖRMEDLINGEN 2,1 miljarder kronor. Så mycket minskar an...
29 november, 2022


Läs även

Synpunkter från golvet viktiga i avtalsrörelsen

AVTAL Ett intensivt arbete pågår just nu inom pr...
5 december, 2022

Jobbyte för ökad arbetsglädje

ARBETSMARKNAD I tider av kompetensbrist erbjuder Boden k...
17 november, 2022

Sjukskrivningar till följd av stress ökar igen

ARBETSMILJÖ Efter pandemin ökar nu på nytt de stressre...
16 november, 2022

Civilanställda flyr polismyndigheten

POLISEN Riktade lönesatsningar på poliser skapar m...
14 november, 2022