• 2 februari, 2016

    Kommunala chefer ska täppa till kunskapslucka om ungas självmord

    Det saknas kunskap om unga som begår självmord eftersom att långt ifrån alla söker hjälp för självmordstankar innan det sker. Nu lanseras ett stöd för att kommuner oftare ska analysera vad som lett fram till dödsfallet.

    535432-catholic-cemetery

    Foto: Mostphotos

    – Vad som leder fram till ett självmord kan variera mycket bland unga personer, det kan vara mer överilat än bland vuxna. Om den processen vet man inte så mycket. Därför kan händelseanalyser ge kunskap, säger Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

    Under det senaste decenniet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom bland personer under 25 år, skriver Folkhälsomyndigheten. Omkring 150 ungdomar tar sitt liv varje år, därutöver sker några självmord bland barn yngre än 15 år.

    När en ung person tar livet av sig inom sjukvården måste det utredas enligt Lex Maria. Men i långt ifrån alla fall har ungdomarna sökt sig till hälso- och sjukvården för självmordstankar innan det sker, och därför har de flesta självmord förblivit outredda.

    Underlaget som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nu lanserar vänder sig främst till personer i chefsbefattningar i kommunala verksamheter, som socialtjänsten och skolan, för att de oftare ska tillsätta händelseanalyser vid ungas självmord. Materialet ska även vägleda de som gör själva analysen. En mer handgriplig guide har tagits fram av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

    En händelseanalys kan även ge viktiga svar till anhöriga om hur det värsta tänkbara kunde ske.

    – Anhöriga måste få ihop en bild av händelsen som går att leva med resten av livet, säger Pirjo Stråte, SPES riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd, i Folkhälsomyndighetens informationsfilm.

    En svårighet är att nå ut med kunskapen som man kan få ut av en händelseanalys. En statlig offentlig utredning från 2010 föreslog utredningsplikt vid självmord inom socialtjänsten och andra kommunala verksamheter, men det blev till sist ingen lag. Integritetsfrågan gör det även svårt att sprida lärdomar av händelseanalyser över kommungränserna.

    – Hur man får kunskapen att spridas är en utmaning. Det är en uppgift för cheferna eller den som initierar händelseanalysen att kunskapen sprids inom kommunen, säger Eija Airaksinen.

    Text: Adam Westin

    Akademikern

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    ÅRSKRÖNIKA

    Skärmtid, krav på kortare arbetstid och st...

    De mest lästa reportagen i Akademikern speglar ett t...

    23 december, 2024

    AVTALSRÖRELSE

    Kravet: Kortare arbetstid och 4,2 procent ...

    Avtalsrörelsen är i gång. I dag, fredag, växlar part...

    20 december, 2024

    POLITIK

    Reagerar på kommunalrådets uttalande – ”Kä...

    Anställda i Skurups kommun reagerar starkt på kommun...

    19 december, 2024

    ANALYS

    Sprickor i världens mest jämlika land

    Varför växer klyftorna i Sverige? Och vad gör det me...

    18 december, 2024

    Läs även

    ARBETSRÄTT

    Före detta LVU-utredaren: ”Mitt liv trasad...

    Åsa Friberg Granberg är en av de socialsekreterare s...

    17 december, 2024

    KRÖNIKA

    Fattiga röstar för mat på tallriken

    En klassisk fråga i valtider är: har du fått det bät...

    16 december, 2024

    REPORTAGE

    De möter de allra fattigaste

    Sveriges fattigaste stadsdel ligger i Kristianstad. ...

    13 december, 2024

    Artificiell intelligens

    Ekonomipristagaren: Facken måste vara pålä...

    Hur många jobb kommer att ersättas av AI? När fler a...

    12 december, 2024