Jämställda löner blir ny lag – ”Inget parterna ska kunna hästhandla om”

Lika löner för män och kvinnor räknas som en mänsklig rättighet inom EU. Därför ska EU:s direktiv för jämställda löner – lönetransparensdirektivet – bli lag. Det är alltså inte en fråga för parterna, liksom mycket annat som regleras på arbetsmarknaden.

– De flesta fackförbund accepterar fullt ut att när det kommer till rättighetsfrågor ska det vara tvingande lagstiftning. Man ska inte som fackförbund hästhandla med sådana frågor, man ska inte behöva ställas inför en situation när man kan locka med till exempel mycket högre lön för att slippa undan att följa reglerna, säger Mikael Smeds, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR.

När utredningen om hur EU-direktivet om lönetransparens ska bli en del av svensk lag lämnades över till jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) i slutet av maj var det efter en ovanligt kort utredningstid. Så kort att Mikael Smeds på Akademikerförbundet SSR ifrågasätter om alla komplexa delar av den nya lagstiftningen kan ha gåtts igenom ordentligt.

Anledningen uppges vara att lagstiftningen kommer att påverka kollektivavtalen och att parterna nu får god tid på sig att justera dessa.

Om två år ska direktivet vara implementerat i svensk lag och det är alltså ett omfattande arbete som väntar, inte minst för HR-avdelningarna på landets arbetsplatser. Mer om det snart.

Män får högre ingångslön

Lönetransparensdirektivet som ska bli svensk lag består av två block. Det ena handlar om insyn och arbetsgivares skyldighet att redovisa information om löner. Även personer som söker ett jobb har rätt att få veta vilka löneintervall som finns samt vilka befattningar som räknas som likställda.

– Man har sett i studier av nyutexade män och kvinnor med samma utbildning att männen generellt får något högre ingångslön än kvinnor på motsvarande positioner. Tanken är att om båda får samma information om löneintervallet ska man komma till rätta med den skillnaden redan i första anställningen.

På en arbetsplats ska de anställda ha rätt till statistisk information om lönespridningen och hur lönerna ligger för olika kategorier av anställda. Det handlar dock inte om öppna löner, utan bara om statistik. För små företag finns undantag.

Det är framför allt positivt att arbetet mot lönediskriminering mellan könen tas på större allvar, anser förbundet. Men det kommer också att underlätta för arbetsgivare att motivera viss lönesättning. Med den nya lagen blir det lättare för arbetsgivare att svara på kritik om felaktigt satta löner, eftersom de kommer att ha tydliga organisationsscheman som visar hur olika arbetsuppgifter ska jämföras och värderas gentemot varandra.

Högre skadestånd vid diskriminering

Det andra stora blocket i EU:s lönetransparensdirektiv handlar om tvisteregler, det vill säga vad som gäller när någon har utsatts för diskriminering. Här kommer skadestånden att höjas.

– Det ska finnas en diskrimineringsersättning, som är en form av skadestånd, som ska vara mycket högre. Det är för att markera att det handlar om överträdelser av något som klassas som en mänsklig rättighet. Det ska markera allvaret, förklarar Mikael Smeds.