• 21 november, 2024
    POLITIK

    Socionomstudenten: ”Jag kommer inte ange papperslösa”

    Hur är det att ge sig in i arbetslivet med en ”angiverilag” hängande över sig? Socionomstudenten Staffan Remes vet var han står – men känner sig orolig över konsekvenserna. "Vad händer om jag inte anger, och vad händer med oss som samhälle?"

    Staffan Remes, socionomstudent vid Stockholms universitet. Foto: Therese Johansson

    Nästa vecka presenterar regeringen utredningen om anmälningsplikt, och offentliganställda i Sverige håller andan.

    Trots omfattande kritik från välfärdens medarbetare och arbetsgivare har regeringen alltså gått vidare med förslaget att offentligt anställda inom välfärden ska ange papperslösa till polis eller Migrationsverket. Syftet är att försvåra för personer att vistas i Sverige utan tillstånd.

    En av dem som känner sig orolig över en eventuell framtida lag är Staffan Remes. Han går femte terminen på socionomprogrammet vid Stockholms universitet, och tar examen i januari 2025. Förslaget om anmälningsplikt, av kritikerna kallad angiverilag, fanns inte när han hoppade på utbildningen.

    – Det känns talande att man kallar den en ”angiverilag”, det finns ju en viss ton i det. Jag tror ingen som studerar eller jobbar med socialt arbete ställer sig bakom det här. Det kan ju bli så att man möter en annan verklighet än den man var beredd på, säger han och fortsätter:

    – Samtidigt har jag en ganska rebellisk ådra, och vill väl tro att jag har så mycket ryggrad att jag kommer att skita blankt i direktiv om att ange en annan människa. Det skulle strida mot allt jag tror på. Samtidigt vet man ju inte hur långt de vill dra det om det nu blir en lag. Kan det bli straffbart att vägra, kan man hamna i fängelse? Då börjar det ju verkligen likna 1984 på riktigt.

    Vad kan konsekvenserna bli?

    – Jag ser det som att det blir flera nivåer av konsekvenser. Dels för oss som ska jobba med socialt arbete, att ställas inför det etiska dilemmat att anmäla en annan människa för att den anses ”illegal” kommer att bli psykiskt påfrestande och skapa en enorm stress. Dels kommer förtroendet för socialtjänsten att urholkas, från en redan låg nivå. Tilltron kan vi bara glömma. Men det kommer också bli konsekvenser för Sverige som land – ett kyligare samhälle, med större misstro, större sociala klyftor och ett framväxande vi och dem.

    "Kan det bli straffbart att vägra, kan man hamna i fängelse? Då börjar det ju verkligen likna 1984 på riktigt."

    Staffan Remes

    Trots att anmälningsplikten kan komma att bli lag hade Staffan Remes inte valt en annan utbildning. Han vill bli socionom för att kunna utöva en slags medmänsklighet, berättar han.

    – Jag insåg att jag behöver makt för att kunna hjälpa utsatta människor. Att plugga till socionom känns helt rätt, och förslaget om en angiverilag har inte ändrat på det. Jag kan samtidigt inte riktigt tro att lagen blir verklighet, det känns för absurt. Men om den skulle bli det så tror jag att jag kommer försöka motarbeta det på mina sätt. Om en arbetsgivare inte vill ha mig för att jag inte anser att en människa är illegal? Då kanske jag inte vill vara på den arbetsplatsen.

    På frågan om han tror att många studenter hoppar av socionomprogrammet på grund av en angiverilag svarar han nej. Däremot kan det vara så att redan etablerade socionomer lämnar sitt arbete på grund av detta, tror Staffan Remes.

    – Förslaget om en angiverilag är inget som diskuteras särskilt mycket i utbildningen, så jag tror inte att det påverkar studenterna. Däremot kanske vi ser en del avhopp från erfarna socialarbetare som redan är inne i systemet. Som känner att arbetsuppgifterna inte längre lirar med ens värderingar. Arbetsmiljön i socialtjänsten är redan ansträngd, och detta blir då ännu ett lager.

    Kommer du vilja jobba med myndighetsutövande, trots en eventuell lag?

    – Jag ser inte att en eventuell framtida angiverilag kommer att styra mina karriärval, utan jag tar de hindren när de kommer. Jag har faktiskt tänkt att jag vill söka mig till myndighetsutövande när jag är klar med utbildningen. Försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd är ganska bra att ha med sig, du träffar mycket människor och får erfarenhet av många olika livsöden och situationer. Däremot skulle jag aldrig söka mig till Migrationsverket till exempel, det tror jag skulle bli svårt, särskilt om angiverilagen blir verklighet.

    Reporter Therese Johansson

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    NYHET

    Socialtjänsten i Mellerud misstänks för ar...

    Arbetsmiljöverket åtalsanmäler socialtjänsten i Mell...

    10 december, 2024

    BEMANNING

    Mer än var fjärde socialsekreterare lämnad...

    Att få stopp på den osunda personalomsättningen komm...

    10 december, 2024

    ARBETSMILJÖ

    ”Hot att ta sitt eget liv om man int...

    Handläggarna för ekonomiskt bistånd i Göteborgs stad...

    9 december, 2024

    NYHET

    Arbetsmiljöverket överväger åtalsanmälan m...

    Arbetsmiljöverket har efter våldsdådet mot en social...

    5 december, 2024

    Läs även

    NYHET

    Socialsekreteraren som knivhöggs var ensam...

    Socialsekreteraren i Mellerud som överlevde en kniva...

    28 november, 2024

    POLITIK

    De undantas från anmälningsplikten

    Socialtjänst, skola, sjukvård och bibliotek undantas...

    26 november, 2024

    POLITIK

    Kommunalrådet: Protester mot anmälningspli...

    Johan Bolinder (M), kommunalråd i Skurup tycker att ...

    25 november, 2024

    POLITIK

    Blivande socionom fruktar lag om anmälning...

    Om den så kallade "angiverilagen" blir ver...

    22 november, 2024