Sju kaffemaskiner har reducerats till en enda på fastighetsbolaget Vasakronan. Och det handlar inte om någon besparing på det svarta guldets bekostnad, utan om att ge nya möjligheter till vänskap.
– När alla går till samma maskin lär man känna folk, både från sin egen avdelning och från andra. Det skapar gemenskap – och gemenskap är arbetsglädje, säger Cecilia Söderström, HR-chef på Vasakronan.
Hon har forskningen med sig: arbetsplatser där kollegorna är nära vänner har stora fördelar framför andra. Högre produktivitet, är en sådan. Det visar en ny studie från Rutgers University i USA, där man följt 168 personer anställda på samma försäkringsbolag. När medarbetarna är kompisar vågar de be om hjälp utan att framstå som dåliga på sina jobb.
Om man dessutom är bästisar får företaget inte bara nöjdare kunder och större profit utan också, som Gallup har visat – färre arbetsplatsolyckor.
– Jag skulle säga att goda sociala relationer på jobbet är lika viktigt för hälsan som balansen mellan krav och resurser, vilket man brukar ranka som den enskilt viktigaste faktorn, säger Annika Härenstam, professor emerita i arbetskunskap vid Göteborgs universitet.
Har man goda sociala relationer till sina kollegor blir man mindre sårbar, menar hon. Man blir det i relation till arbetsgivaren: är man ett kollektiv kan man hjälpas åt att vakta gränserna så att man inte överutnyttjas. Men också på ett personligt plan: vänner hjälper en att avlasta sig, känna sig respekterad och bekräftad.
– Forskningen visar att bra kollegor har en förmåga att uppväga för mycket annat som man är missnöjd med på arbetsplatsen, som stress och dålig lön.
Ett väl fungerande socialt klimat uppstår dock inte nödvändigtvis av sig självt. Arbetsgivaren har ett stort ansvar här, menar Annika Härenstam. Och det räcker inte med ytligt gemenskapande i form av kick off och after work.
– Arbetsgivaren måste se till att det finns arenor och kommunikationsvägar där man kan mötas i arbetet, att det är högt i tak, och att det inte finns några personer som alltid sitter för sig själva, som aldrig dyker upp till kaffet.
Den enda kaffemaskinen på Vasakronan är ett exempel på ett sådant aktivt ledarskap. Ett av flera på företaget.
Bakgrunden till nytänkandet i den här frågan är att Vasakronan för några år sedan skaffade sig ett aktivitetsbaserat kontor utan fasta platser. Syftet var bland annat att skapa bättre förutsättningar för möten, men en av konsekvenserna blev i stället att vissa personer kände sig ensamma i den nya miljön.
– Förut, när vi alla satt tillsammans, såg man direkt om andra reste sig upp och gick iväg för att ta en fika. Nu när alla sitter utspridda gör man inte det. Då blev vi tvungna att skapa nya verktyg. Ett sådant är till exempel en chattfunktion som vi använder, där man kan kontakta hela gruppen: ”fikasugen någon?”
En annan åtgärd var att utöka chefsrollen till att omfatta ett övergripande ansvar för själva den sociala verksamheten.
– Nu är det upp till chefen att fundera över frågor som: Hur och när käkar vi lunch ihop, och hur hälsar vi på varandra? Jag brukar uppmuntra våra chefer att ”ronda”. Det betyder att man går runt till varje medarbetare under dagen, säger hej och visar att man ser dem.
Att ha vänner på jobbet värderas högt i Sverige. Enligt en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av bemannings- och utbildningsföretaget Lernia anser 74 procent av de tillfrågade att goda relationer till kollegorna är den viktigaste faktorn för trivseln på arbetsplatsen, långt viktigare än både flextid och hög lön.
Samtidigt visar samma rapport att 22 procent skulle vilja ha fler kompisar på arbetsplatsen, och att nästan en tredjedel tycker at det är svårt att få nya vänner.
Annika Härenstam menar att det inte ser alldeles ljust ut för det sociala klimatet på svenska arbetsplatser. För att skapa nära och trygga relationer krävs kontinuitet. Bemanningsföretag och ständiga omorganisationer där människor kommer och går är ett problem.
– En annan sak som inverkar negativt på möjligheten att utveckla välfungerande relationer är hög arbetsbelastning, säger hon.
Visst har arbetsgivare och chefer en viktig roll i att skapa ett bra arbetsklimat, men om du vill bli vän med dina kollegor måste du i slutänden ordna det själv. Och för att du ska kunna göra det måste du ta ansvar för din egen arbetssituation. Det menar organisationskonsulten Anna Tufvesson, som i sin nya bok ”Aktivt medarbetarskap” uppmanar oss att fundera över hur vi själva kan bidra till vår egen arbetsglädje.
Om man inte trivs med sin egen arbetssituation kommer man nämligen inte heller att kunna vara en bra kollega.
– Det är lätt att hela tiden tänka på vad andra kan göra för dig, men om vi vänder på det: Vad kan du göra för dig själv – och andra? säger hon.
Så finns det någon du gillar lite extra på jobbet är det kanske dags att fråga: Ska vi va'?
Artikeln ovan är en del av Akademikern nr 4/2018. Läs hela tidningen här!
Fler artiklar:
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.