Varmt (eller kallt) på kontoret arbetsgivarens ansvar
Maj har bjudit på rekordvärme – kanske märks det på kontoret? Vi reder ut vem som ansvarar för att det inte blir för varmt på jobbet och hur mycket temperaturen egentligen får skena.
Hur varmt får det egentligen vara på kontoret på sommaren? Foto: Getty
Om det blir för varmt – eller för kallt – på arbetsplatsen, är det arbetsgivaren som ansvarar för att reglera temperaturen. Generellt bör det vara mellan 20 och 26 grader på kontoret sommartid om arbetet är lätt och stillasittande, enligt Arbetsmiljöverket. Men enstaka extremvarma dagar och även kortare perioder av värmebölja (25 grader eller mer fem dagar i följd) accepterar man högre temperatur. Ventilationssystemen är vanligen inte dimensionerade för att klara extrema temperaturer.
Det går alltså inte att säga exakt vilken temperatur som är för hög på en arbetsplats, men enligt Akademikerförbundet SSR kan man utgå från att något bör göras om temperaturen varaktigt avviker från 20–26 grader på sommaren och 20–24 grader på vintern om arbetet är stillasittande.
Vilken temperatur som upplevs behaglig hänger ihop med luftfuktighet och lufthastighet. Det kan också variera från person till person. Personer med hjärt-kärlsjukdom, njurbesvär eller kraftig övervikt är extra känsliga för hög värme, men så länge arbetet är stillasittande, exempelvis kontorsarbete, är risken liten för allvarliga hälsoeffekter så som värmeslag.
Men hög värme påverkar både kropp och hjärna och arbetsförmågan påverkas hos de allra flesta. Den naturliga reaktionen på värme är att sänka arbetstakten för att minska kroppens egen värmeproduktion. Uppmärksamhet och omdöme försämras och risken för olycksfall ökar.
Om man upplever problem med inomhustemperaturen rekommenderar Akademikerförbundet SSR att man tar kontakt med skyddsombud för att med arbetsgivaren hitta en bra lösning. Om det som behöver göras inte kan genomföras direkt, ska det tidsplanernas, enligt förbundet.
Även om lokalerna hyrs är det arbetsgivaren som har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Det kan då innebära att ställa krav på hyresvärden. Det kan också vara möjligt att begära ersättning från hyresvärden för egna uppvärmningskostnader eller skadestånd om komfortkyla som ingår i värdens åtaganden inte fungerar.
