Onsdagen den 9 mars hade kriget i Ukraina pågått i nästan två veckor. I Grästorp, en kommun med 5 728 invånare vid Vänerns södra strand i Västergötland, växte otåligheten.
– Vi ville hjälpa till och hade inte tid att fortsätta vänta på direktiv från Migrationsverket. Människor behövde hjälp här och nu, säger Maria Toll, vars tjänst i Grästorps kommun är delad i två: som kommunalråd (C) och som seniorsamordnare.
Kommunalrådstjänsten delar hon med Kent Larsson (M), som den här onsdagkvällen lämnade in ett initiativrådsärende till kommunstyrelsen. Klockan sex kvällen därpå hölls ett extrainsatt möte i fullmäktige och fem dagar senare, tisdag den 15 mars, rullade fyra av det lokala bussbolagets bussar in i Grästorp med 72 flyktingar från Ukraina.
– Så här efteråt kan jag tänka att hur fan gick det till? Hur som helst är det ett bevis på att det ibland är bra att vara en liten kommun, konstaterar Maria Toll.
Maria Toll, kommunalråd i Grästorps kommun. Foto: Privat
Annat som visat sig vara bra är erfarenheterna från 2015, då Grästorp var en av de svenska kommuner som tog emot flest flyktingar i förhållande till sin storlek, och att Grästorp kan kalla sig Sveriges föreningsvänligaste kommun.
– Vi har enormt många aktiva föreningar och många invånare som arbetar ideellt. När vi funderade på hur vi praktiskt skulle lösa uppgiften att hämta och installera flyktingar från Ukraina kom vi på att vi bildar en förening, berättar Maria Toll.
De kommande två dygnen blev intensiva. Föreningen Grästorp för Ukraina bildades med en representant vardera från de sju partierna i fullmäktige, samt två från Röda Korset och två från pensionärsföreningen Aktiva Seniorer. Det lokala bussbolaget kontaktades och ställde upp med bussar och chaufförer. Bussvärdar hittades och en insamling startades i bygdegården.
"Många Grästorpsbor anmälde sig genast som värdfamiljer, utan att få en krona i ersättning."
Maria Toll
– Genom en kontakt på ett flyktingläger i Polen visste vi att de drunknade i saker som ingen behöver. I stället fick vi en lista på allt som verkligen behövs, som vi publicerade på kommunens Facebook-sida. Massor av invånare kom för att skänka saker och sedan ägnade vi natten åt att sortera och packa bussarna fulla, berättar Maria Toll.
På lördag vid lunchtid rullade fyra bussar från Grästorp mot Zamosc i Polen. Väl där möttes de av tusentals flyktingar från Ukraina. Men att få människor att gå ombord på bussen till Sverige visade sig inte vara helt lätt. Uppgifter om ligor som ägnar sig åt trafficking i flyktinglägren gjorde många misstänksamma.
En av bussarna från Grästorp. Foto: Privat.
Till slut lyckades man dock övertyga om att bussarna skulle gå till Sverige och den lilla kommunen Grästorp, där inga familjer skulle splittras och där de barn som vill skulle få gå i skolan.
Klockan två på tisdagseftermiddagen, sex dagar efter att idén om flyktingresan fötts, anlände bussarna till Grästorp. Av klev 38 barn och 34 vuxna – den yngsta ett och ett halvt år och den äldsta 79.
Alla bor nu i värdfamiljer – utom fem vuxna som bor på vandrarhemmet.
– Många Grästorpsbor anmälde sig genast som värdfamiljer, utan att få en krona i ersättning. Vi har försökt matcha så att familjekonstellationer och barnens åldrar ska stämma så bra som möjligt med dem som kommit, berättar Maria Toll.
I dag har flyktingarna från Ukraina varit i Grästorp i drygt två veckor. I måndags startade skolan för de 26 barn som är i grundskoleåldern. Innan dess har de och deras mammor – alla pappor är kvar i Ukraina – varit på öppet hus i skolan. Man har också haft inskrivningssamtal och gått igenom var barnen ligger kunskapsmässigt.
– Många barn har kontakt med sin hemmaskola och kommer parallellt att undervisas digitalt av sina lärare i Ukraina, även om undervisningen måste avbrytas när flyglarmet går och lärarna måste springa ner i skyddsrum, säger Maria Toll.
Innan vi lägger på konstaterar hon:
– Det spelar ingen roll vilka beslut man tagit som politiker genom åren – alltid är det någon som tycker det är helt uppåt väggarna fel. Men den här gången har jag inte hört en enda negativ kommentar. Ett helt samhälle har slutit upp och de som har kommit hit från Ukraina hör till oss nu.
Läs mer >> Spanar efter trafficking när flyktingarna anländer
”Erfarenheterns från 2015 behövs nu”
”Jag hör bombningar just nu”
Missa inget!
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.
Senaste nytt
Stöd när AI ska införas på jobbet – ny skrift tipsar...
ARTIFICIELL INTELLIGENS
Vad bör du som fackligt engagerad tänka på...
3 oktober, 2023
