8 mars, 2024

”Ett vanligt knegarjobb kan sällan ersätta den kriminella banan”

ARBETSFÖRMEDLING Det finns jobb att hitta efter fängelsetiden, säger Paula Franklin på Arbetsförmedlingen. Men viljan att ändra livsstil är avgörande.

En tidig kontakt med Arbetsförmedlingen är viktig för att skapa jobbmöjligheter efter fängelsetiden. Foto: Erika Weiland

Att sitta inne betyder att man i mångt och mycket blir avskärmad från omvärlden och sitt tidigare liv. Att komma ut efter att ha avtjänat sitt straff kan vara en frihet, men också en utmaning. En del startar i uppförsbacke och andra måste börja om på nytt efter att ha förlorat allt. Både jobb och bostad, men kanske också familj och nätverk.

Paula Franklin jobbar som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingens enheter i Malmö och sydvästra Skåne. Hon hjälper intagna att hitta ett jobb eller utbildning efter fängelset. Kontakten börjar redan på anstalten och fortsätter ända fram till villkorlig frigivning.

– Samma arbetsförmedlare är med hela vägen för att skapa en röd tråd. Tidigare jobbade en arbetsförmedlare på anstalten och en annan tog emot ärendet på frivården. Många gånger blev det orealistiska planeringar som inte gick att genomföra och klienterna kunde lätt hamna mellan stolarna. Vi är väldigt glada för den här förändringen.

Hur viktigt är det att snabbt komma i sysselsättning efter avtjänat straff?

–  I det enskilda fallet kan det vara viktigt, men det är ingen garanti för att inte återfalla i brott. Man slutar inte automatiskt att vara kriminell för att man får en utbildning eller arbete. Däremot, om man har bestämt sig att ändra sin livsstil kan det vara en väldigt viktig komponent att komma i gång snabbt och inte känna sig motarbetad. Därför är det extra viktigt att vi är med i ett tidigt stadie med planeringen, så att de har något att hålla fast vid när de kommer ut.

När det gäller gängkriminella kan det vara avgörande att sysselsättning finns inom de närmsta dagarna efter frigivning, men det räcker inte, menar Paula Franklin.

– Att ha något att göra snabbt är viktigt, men ett vanligt knegarjobb kan sällan ersätta den kriminella banan. Det måste finnas annat stöd också, till exempel i form av avhopparverkssamhet där personen i fråga stöttas för att inte falla tillbaka i gängkriminalitet.

Paula Franklin uppskattar det nya arbetssättet där hon och kollegorna på Arbetsförmedlingen har kontakt med klienterna på distans innan de släpps från fängelset. Foto: Erika Weiland

Hon har själv varit i kontakt med dömda gängkriminella som vill komma ut på arbetsmarknaden efter fängelset, och där har utbildning varit nyckeln.

– Utbildning är vårt starkaste kort. Jag har träffat gängkriminella som hoppat av brottets bana och påbörjat yrkesutbildningar via oss, bland annat till plattsättare och latbilsmekaniker. De jag mött har varit motiverade och lyckats bra.

Hur svårt är det för en person som suttit i fängelse att få ett jobb?

– Kriminella är ingen homogen grupp, utan det ser väldigt olika ut på individnivå beroende på vad man har för bakgrund. De som har dömts för till exempel ekonomisk brottslighet har svårt att gå tillbaka till sin bransch, där är det stängt skulle jag säga. Samma gäller för lärare eller förskollärare som dömts för sexualbrott eller våldsbrott. För dessa personer handlar det om att börja om, kanske utbilda sig inom något helt annat område.

Många känner stor osäkerhet inför att börja jobba eller studera efter sin tid i fängelset, och självförtroendet är inte alltid på topp, menar Paula Franklin.

– Man går från att vara någon, sin roll i fängelset, till att förväntas kunna något och leverera. Det finns ofta en stor osäkerhet och många har dåliga erfarenheter av studier från sina unga år. Men då gäller det att peppa till att våga försöka och påminna om att det ofta är annorlunda när man är äldre. Ett första steg kan vara att göra ett studiebesök på yrkesutbildningen.

Nytt är att Paula Franklin jobbar med klienter som sitter på anstalter över hela landet, men som hör hemma i Malmö. Den lokala förankringen ger större möjligheter för den intagna att komma i sysselsättning efter fängelsetiden, säger hon.

– Vi har lokal kännedom om arbetsmarknaden och kan göra planeringar med klienterna tidigt. Kanske behöver de läsa in grundskolan för att sedan kunna hoppa på en arbetsmarknadsutbildning i vår regi. Då kan de göra det under sin fängelsetid och använder på så sätt tiden på ett vettigt sätt. Vi ser även tidigt vilka andra behov som kan finnas i form av till exempel kontakt med socialtjänst, och kan förbereda den typen av samverkan.

"Är du inte dömd för stöld kanske du visst kan jobba på lager. Mycket beror på vilka brott klienten begått."

Paula Franklin

Hur ställer sig då arbetsgivare till att anställa före detta brottslingar? Enligt Paula Franklin finns det lättare och svårare branscher att komma in i, beroende på kvalifikationer.

– Tittar man generellt är bygg-, industri- och restaurangbranschen relativt enkla att komma in i om man har rätt kvalifikationer. Det är ovanligt att man begär utdrag ur belastningsregistret och det krävs ofta ingen akademisk bakgrund, säger hon och fortsätter:

– Svårare branscher är lager och transport, och sjukvård och skola. Här finns krav på att kolla belastningsregistret. Samtidigt kan man behöva bryta ned det i mindre bitar – är du inte dömd för stöld kanske du visst kan jobba på lager. Mycket beror på vilka brott klienten begått.

Att ha suttit i fängelse är förstås ingen merit, men Paula Franklin tycker ändå att det finns en öppenhet bland arbetsgivare att anställa personer som avtjänat ett fängelsestraff.

– Min erfarenhet är att det inte finns inte så mycket fördomar som folk kanske tror. Har personen i fråga något att erbjuda arbetsgivaren i form av yrkeskunskap och att det finns en personkemi tycker jag att det finns en vilja att ge folk en andra chans.

Ett jobb öppnar dörrar – men vem vill släppa in en avhoppare?

Grupperna som har svårare att komma in på arbetsmarknaden

Reporter Therese Johansson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Mer pengar till Kriminalvården och Sis i vårbudgeten

VÅRBUDGET Kriminalvården får ett tillskott på 1,4 mi...
15 april, 2024

Fackliga kollegorna i fängelse – ”Det är nog värst f...

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Maryia Taradzetskaya befann sig i Berlin f...
15 april, 2024

Lönefrågor lockar nya medlemmar i Arvika

FACKLIGT Frågor om lön och friskvård lockar nya med...
12 april, 2024

Debatt: När vi hyllar arbetet trampar vi på de arbet...

DEBATT Jacob Oredsson, hälso- och sjukvårdskurato...
11 april, 2024


Läs även

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024

Nytt varsel på Arbetsförmedlingen

ARBETSFÖRMEDLING Fortsatta nedskärningar väntar på Arbetsfö...
13 mars, 2024