”Ett vanligt knegarjobb kan sällan ersätta den kriminella banan”

Att sitta inne betyder att man i mångt och mycket blir avskärmad från omvärlden och sitt tidigare liv. Att komma ut efter att ha avtjänat sitt straff kan vara en frihet, men också en utmaning. En del startar i uppförsbacke och andra måste börja om på nytt efter att ha förlorat allt. Både jobb och bostad, men kanske också familj och nätverk.

Paula Franklin jobbar som arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingens enheter i Malmö och sydvästra Skåne. Hon hjälper intagna att hitta ett jobb eller utbildning efter fängelset. Kontakten börjar redan på anstalten och fortsätter ända fram till villkorlig frigivning.

– Samma arbetsförmedlare är med hela vägen för att skapa en röd tråd. Tidigare jobbade en arbetsförmedlare på anstalten och en annan tog emot ärendet på frivården. Många gånger blev det orealistiska planeringar som inte gick att genomföra och klienterna kunde lätt hamna mellan stolarna. Vi är väldigt glada för den här förändringen.

Hur viktigt är det att snabbt komma i sysselsättning efter avtjänat straff?

–  I det enskilda fallet kan det vara viktigt, men det är ingen garanti för att inte återfalla i brott. Man slutar inte automatiskt att vara kriminell för att man får en utbildning eller arbete. Däremot, om man har bestämt sig att ändra sin livsstil kan det vara en väldigt viktig komponent att komma i gång snabbt och inte känna sig motarbetad. Därför är det extra viktigt att vi är med i ett tidigt stadie med planeringen, så att de har något att hålla fast vid när de kommer ut.

När det gäller gängkriminella kan det vara avgörande att sysselsättning finns inom de närmsta dagarna efter frigivning, men det räcker inte, menar Paula Franklin.

– Att ha något att göra snabbt är viktigt, men ett vanligt knegarjobb kan sällan ersätta den kriminella banan. Det måste finnas annat stöd också, till exempel i form av avhopparverkssamhet där personen i fråga stöttas för att inte falla tillbaka i gängkriminalitet.

Hon har själv varit i kontakt med dömda gängkriminella som vill komma ut på arbetsmarknaden efter fängelset, och där har utbildning varit nyckeln.

– Utbildning är vårt starkaste kort. Jag har träffat gängkriminella som hoppat av brottets bana och påbörjat yrkesutbildningar via oss, bland annat till plattsättare och latbilsmekaniker. De jag mött har varit motiverade och lyckats bra.

Hur svårt är det för en person som suttit i fängelse att få ett jobb?

– Kriminella är ingen homogen grupp, utan det ser väldigt olika ut på individnivå beroende på vad man har för bakgrund. De som har dömts för till exempel ekonomisk brottslighet har svårt att gå tillbaka till sin bransch, där är det stängt skulle jag säga. Samma gäller för lärare eller förskollärare som dömts för sexualbrott eller våldsbrott. För dessa personer handlar det om att börja om, kanske utbilda sig inom något helt annat område.

Många känner stor osäkerhet inför att börja jobba eller studera efter sin tid i fängelset, och självförtroendet är inte alltid på topp, menar Paula Franklin.

– Man går från att vara någon, sin roll i fängelset, till att förväntas kunna något och leverera. Det finns ofta en stor osäkerhet och många har dåliga erfarenheter av studier från sina unga år. Men då gäller det att peppa till att våga försöka och påminna om att det ofta är annorlunda när man är äldre. Ett första steg kan vara att göra ett studiebesök på yrkesutbildningen.

Nytt är att Paula Franklin jobbar med klienter som sitter på anstalter över hela landet, men som hör hemma i Malmö. Den lokala förankringen ger större möjligheter för den intagna att komma i sysselsättning efter fängelsetiden, säger hon.

– Vi har lokal kännedom om arbetsmarknaden och kan göra planeringar med klienterna tidigt. Kanske behöver de läsa in grundskolan för att sedan kunna hoppa på en arbetsmarknadsutbildning i vår regi. Då kan de göra det under sin fängelsetid och använder på så sätt tiden på ett vettigt sätt. Vi ser även tidigt vilka andra behov som kan finnas i form av till exempel kontakt med socialtjänst, och kan förbereda den typen av samverkan.