Så jobbar vi i krigstider

Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred. Omvärldsutvecklingen flåsar oss i nacken. Den extrema individualismens tidevarv är över. Bit för bit bygger vi nu tillbaka Sveriges civila försvarsförmåga.

Det var några av budskapen från politiker och beslutsfattare på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen i början av året. Sedan dess har mycket hänt. Storbråk mellan Trump och Zelensky i Vita Huset, läckta krigsplaner i chatt och ett USA och Europa som står allt längre ifrån varandra.

Säkerhetsläget är allvarligt – och det kan bli värre, slog Säpo fast i sin årliga lägesbild. Retoriken skruvas upp, överallt ifrån hörs röster om mer pengar till försvaret. Hesa Fredrik i falsett, vevradio, preppers och dånet från stridsflyg i övning. Krigsindustrin går på högvarv.

Men vardagen kommer så småningom även i krigstider. Vad gör vi då? Hukar vi i skyddsrum eller går vi till jobbet som vanligt? Hur får vi samhället att hålla ihop om panik utbryter och folk inte går att få tag i?

– I grunden är det så att har du ett jobb ska du gå till jobbet. Krig är inte ett argument för att inte dyka upp. Faller bomberna i närheten av din arbetsplats är det förstås ingen som förväntar sig att du ska gå dit, men annars ska du gå till ditt jobb som vanligt om inget annat meddelas. Keep calm and carry on – det är ett jättebra uttryck.

Jan Rubinstein-Ogilvie är senior rådgivare för civilt försvar på Arbetsförmedlingen. Han stöttar myndighetens uppdrag att bemanna myndigheter, företag och andra verksamheter som är av särskild vikt för totalförsvaret.

Jan Rubinstein Ogilvie

– Allmän tjänsteplikt är en del av totalförsvaret och kan aktiveras när regeringen utlyser höjd beredskap. Om du inte är värnpliktig eller civilpliktig omfattas du av tjänsteplikten och ska stötta landet så att viktiga delar av samhället fungerar. Om Arbetsförmedlingen har beslutat om allmän tjänsteplikt på din arbetsplats går du till ditt vanliga jobb, eller så anvisas du att utföra arbete som är viktigt för totalförsvaret.

Den allmänna tjänsteplikten omfattar alla mellan 16 och 70 år som bor i landet, man behöver alltså inte vara svensk medborgare. Blir du pliktad men inte inställer dig – ja då riskerar du fängelse. Det är hårda bud, säger Jan Rubinstein-Ogilvie.

– Du som träffas av det här beslutet är skyldig att gå till jobbet, annars blir du polisanmäld och riskerar upp till fyra års fängelse. Det betyder i princip att man stänger grinden bakom dig – du kan inte byta jobb, inte säga upp dig. Det är lite udda, men det är ett sätt att säkerställa att folk faktiskt kommer till jobbet så att samhällsviktiga verksamheter kan hållas i gång även under krigstid.

Det är få lagar som är så brutala i sin utformning, säger Jan Rubinstein-Ogilvie. Ansvaret på de arbetsförmedlare som ska besluta om vem som ska omfattas av allmän tjänsteplikt väger tungt. Därför har över 200 anställda på Arbetsförmedlingen specialutbildats för att kunna hjälpa personalavdelningar och personer med beredskapsansvar på företag och myndigheter i besluten.

– Det är nästan ingen som känner till den här lagstiftningen. Att anvisa någon till ett arbete under straffansvar är ett oerhört inskränkande beslut. Därför har vi särskilda arbetsförmedlare som ska hålla på med det här, som har stenkoll på regelverket. Den allmänna tjänsteplikten är ett av få förvaltningsbeslut som inte går att överklaga. Det är liksom ”ledsen, du har ingen yttranderätt”. Men jag tycker på sätt och vis att det är inspirerande. Det är laget före jaget.

Vem kan få allmän tjänsteplikt?

– De som är krigsplacerade är redan ”paxade” av sin arbetsgivare och ska stanna kvar på sin arbetsplats. I övrigt kan Arbetsförmedlingen i teorin flytta vem som helst, vart som helst. Men så kommer det givetvis inte att fungera i praktiken. När vi anvisar folk till arbete kommer vi i första hand använda oss av arbetslösa, och då är det till jobb som inte kräver så mycket förkunskaper. De blir då anställda i verksamheten, får lön, pension och semester enligt gällande avtal. Ofta blir det mer än vad a-kassan ger, så det kan på sätt och vis vara en fördel för den arbetslöse.

Vad kan det vara för slags jobb?

– Det kan handla om att transportera vatten till dem som är utan, ta hand om barn eller bre mackor till sjuka och skadade. Men tjänsteplikten kan även komma att omfatta dem som redan har ett arbete om situationen kräver. Det kan till exempel handla om att du som är sjukvårdsutbildad blir anvisad till arbete på ett sjukhus.

Så hur fungerar det här i verkligheten? Det vet ingen. Tjänsteplikten har aldrig testats, det är en helt oprövad funktion trots att den infördes 1939, vid andra världskrigets utbrott. Men kriget kom aldrig till Sverige, så vi kunde andas ut. Panikknappen behövde aldrig användas.

– Tjänsteplikten har aldrig testats skarpt, men vi är förberedda. Trycker någon på knappen kommer vi lösa det här. Klart att det kommer att gnissla här och var, men vi vet vad vi ska göra, vem som ska göra det och har system och processer för att klara av det.

Alla dessa människor som anvisas, flyttas runt, omplaceras där samhället som mest behöver dem. De som blir kvar på sina vanliga jobb, med många stolar tomma. Förvirring och oro lär komma som ett brev på posten. Där har facket ett viktigt uppdrag, säger Peter Olding, federationssekreterare på Saco.

Peter Olding

– Facklig verksamhet finns på olika nivåer, och den arbetsplatsnära i synnerhet får en extra viktig roll vid höjd beredskap och krig. Lokalfackliga företrädare blir nyckelpersoner som ser till att kollegorna kommer till jobbet, skapar trygghet, förmedlar information kring säkerhetsfrågor och står för arbetsmoral i svåra tider.

– På förbundsnivå handlar det om att sprida information, svara på frågor om till exempel vilka särskilda villkor som gäller, stötta lokalfackliga företrädare och se till att medlemsuppgifter är uppdaterade.

Peter Olding är sammankallande i Saco Beredskap, ett nytt nätverk där samtliga 21 fackförbund inom Saco ingår. Syftet är att samarbeta och dela med sig av kunskaper och erfarenheter kring att ta fram beredskapsplaner och bygga upp en krigsorganisation.

– Olika förbund har kommit olika långt. De som är längst fram har börjat ta fram krigsstadgar, det vill säga hur man ska hantera demokratin om man inte kan samla ihop ett fullmäktige eller en kongress. Styrkan med Saco Beredskap är viljan att dela med sig och hjälpa varandra för att slippa uppfinna hjulet var för sig. Det finns ett stort engagemang och en tydlig ”sense of urgency” hos samtliga.