Kriminalpolitiken genomgår just nu omfattande förändringar, och ett av förslagen är att sluten ungdomsvård ska tas bort som påföljd. I stället ska barn mellan 15 och 17 år som begår allvarliga brott dömas till fängelse. Därför har Kriminalvården fått i uppdrag av regeringen att förbereda särskilda enheter. Senast 1 juli 2026 ska man vara redo att ta emot barn.
Totalt handlar det om 250 platser, berättar avdelningsdirektören Emma Ekstrand. Alla platser kommer dock inte att finnas färdiga till 1 juli 2026.
– Det kommer att dröja ett par månader innan de första barnen kommer, eftersom de först ska dömas och så vidare. De barn som i dag finns på Sis kommer inte att flyttas över utan verkställer sina straff där, säger hon.
Åtta anstalter ska ta emot barn
Kriminalvården har gjort en förstudie för att se vilka justeringar som behöver göras innan man kan ta emot barn. Nyligen gick arbetet in i ett mer praktiskt skede när man fattade ett inriktningsbeslut om att förbereda de åtta anstalter som är aktuella för att instifta barn- och ungdomsavdelningar. Det handlar bland annat om Kumla, Österåker och Täby. Där pågår arbetet med att se över de lokala organisationerna och anpassa lokalerna.
– Det handlar om att justera väggar och bostadsrum, måla om och allmänt fräscha upp. Vi undersöker hur vi kan anpassa lokalerna. Samtidigt har vi självklart vissa krav på säkerhet. Det blir en balansgång mellan att utforma för barn och att ändå kunna hålla ordning och reda.
Parallellt pågår förberedelser med att anpassa Kriminalvårdens behandlingsprogram och utbilda personal i det riskbedömningsinstrument som ska användas till den nya målgruppen.
Vuxna klienter har sysselsättningsplikt, medan många av barnen har skolplikt eller behöver förbättra sina skolresultat.
– Skolan kommer att vara prioriterad som sysselsättning. Därför förbereder vi oss nu också genom att få till bra flöden till det vi kallar lärcentrum.
Den största utmaningen med uppdraget är att platserna snart ska stå klara, samtidigt som riksdagen ännu inte fattat beslut i frågan och det inte finns någon färdig lagtext att förhålla sig till. I vissa delar är förberedningsarbetet inte så beroende av ett färdigt förslag. Inom andra områden ställer det till det, till exempel när det handlar om reglerna för avskildheter och tid för inlåsning.
– När det gäller sådant får vi göra antaganden, och när vi sedan ser lagförslaget får vi ställa om ifall det skulle behövas.
Inga separata barn- och ungdomsfängelser
Än så länge är det inte ett alternativ att ha separata barn- och ungdomsfängelser, helt skilda från vuxenanstalterna. Det beror på att det tar flera år att skapa en helt ny anstalt. Det skulle alltså inte hinnas med före nästa sommar. Därför har man fått titta på befintliga anstalter och valt dem som man tycker har bäst förutsättningar för uppgiften.
Emma Ekstrand utesluter däremot inte att det blir aktuellt med separata anstalter för barn och unga framöver som en del av Kriminalvårdens stora utbyggnad.
Trots att barnen nu kommer att placeras i anslutning till vuxna klienter kommer de inte att träffa dem, förutom om personalen i något fall bedömer att det är för barnets bästa.
– Vi kan ju inte isolera de första barnen som döms för att de råkar vara först ut. Då kan det vara bättre för dem att vistas med någon som fyllt 18. När det gäller flickor kommer de att vara ännu färre, särskilt från början, och då kan det vara bättre för dem att sitta med äldre än att vara ensamma och bara träffa personal, säger Emma Ekstrand.
Läs mer >>
Kritik mot ungdomsfängelser – ”Kriminalvården saknar helt kunskap”
Replik: ”Kriminalvården har erfarenhet av arbete med barn”
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.