21 februari, 2024

Ett jobb öppnar dörrar – men vem vill släppa in en avhoppare?

ANALYS Ett arbete kan vara vägen bort från kriminalitet. Vilket ansvar har arbetsgivaren att anlita någon med ett belastande förflutet?

Som före detta kriminell är det inte alltid lätt att hitta ett jobb.

Foto: Getty

”Nothing stops a bullet like a job” brukar den amerikanska pastorn Gregory Boyle predika. Han grundade Homeboy industries i Los Angeles på 1980-talet, en verksamhet som i dag vuxit till att bli världens största för rehabilitering av gängmedlemmar.

Camila Salazar Atías, kriminolog, kunskapsområdeschef på Fryshuset och expert på gängkriminalitet, skriver under på pastor Boyles devis: Ett jobb kan vara en helt avgörande framgångsfaktor för den som vill lämna sitt kriminella liv bakom sig eller undvika att dras in i kriminalitet. Därför behöver fler arbetsgivare ta ansvar och anlita före detta kriminella, tycker hon.

Camila Salazar Atías. Foto: Niklas Ehlén

– Vi behöver mobilisera för att minska kriminaliteten. Arbetar vi förebyggande genom att bland annat erbjuda fler jobb kommer färre att hamna i den här typen av kriminalitet. Och om vi inte agerar riskerar vi i slutändan nya brottsoffer.

I sitt arbete med Fryshusets avhopparverksamhet möter Camila Salazar Atías före detta gängkriminella som inte vill annat än att få ett vanligt jobb – gärna så snart som möjligt. Ett arbete ger förstås en inkomst, vilken kan vara extra välbehövlig för den som suttit i fängelse och kanske har stora skulder till sina brottsoffer. Att ha ett jobb innebär dessutom att man kan skapa sig ett normalt liv, ha ett bankkonto, hyra en lägenhet, få kredit och så vidare.

– Det öppnar upp olika möjligheter som inte finns i den värld den tidigare kriminella befunnit sig i.

"Om vi inte agerar riskerar vi i slutändan att få nya brottsoffer."

Camila Salazar Atías

I just gängkriminella avhoppares fall är det emellertid viktigt att hinna med rehabilitering innan man börjar en vanlig anställning, påpekar hon.

– Jobbet kan bli ett sätt att fylla sin vardag för att inte behöva jobba med sig själv. Det är viktigt att jobba med sina kriminella tankemönster och med traumahantering. Sedan kan man börja fundera på vad man faktiskt vill göra. Många vi möter vill ge tillbaka till samhället, vara goda förebilder och stötta andra i svåra stunder. Många brinner för att finnas närvarande och vägleda ungdomar som riskerar att välja fel väg.

En fråga som brukar komma upp i det här sammanhanget är hur man med vanliga jobb ska kunna konkurrera med den kriminella livsstilens ofta snabba, stora pengar. Varför skulle en före detta gängkriminell vilja ta en förhållandevis lågavlönad tjänst som plattsättare eller lagerarbetare?

Enligt Camila Salazar Atías är det inget problem.

– Många av dem jag möter uttrycker att inga pengar i världen gör det värt att vara i stressen som det innebär att vara kriminell. Man riskerar sitt liv för pengar som i slutändan inte är värda något. Vi kan inte konkurrera mot enorma summor pengar, men vi kan ge trygghet och stabilitet, vi utgör inget hot. Det behöver man uppskatta värdet av.

Ett jobb ger som sagt mycket mer än pengar och det gäller oss alla. En ny intervjustudie från Örebros universitet visar till exempel att människor i vitt skilda yrken, som gymnasielärare, maskinoperatörer, lastbilschaufförer och nämndsekreterare, upplever att umgänget, rutinerna, vanorna och förutsägbarheten som arbetet medför skapar mening i tillvaron.

Att ha ett jobb är också av stor betydelse för vår hälsa. Inte bara för att det förhoppningsvis möjliggör en god levnadsstandard, utan också för att arbetet ökar våra utsikter att vara delaktiga i samhället och ha relationer till andra människor. Den som saknar jobb har högre risk att drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.

Fredrik Norström. Foto: Sara Franke Wikberg

– I Sverige har vi ett starkt socialt skyddsnät och ändå är arbetet så viktigt. Jag tycker att det pratas för lite om arbetslöshet som ett hälsoproblem. Fokus riktas ofta mot den ekonomiska aspekten, men det är också allvarligt att den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas mycket negativt, med framför allt ökad förekomst av ångest och oro, säger Fredrik Norström som är forskare på Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.

En period av arbetslöshet kan ge försämrad hälsa även senare i livet – ärren bleknar inte i första taget, berättar Fredrik Norström. I sina genomgångar av den samlade forskningen på området har han också sett att vi påverkas väldigt olika av att vara utan jobb. Däremot saknas studier kring vilka grupper som faktiskt påverkas mest och som därmed bör prioriteras när man gör insatser för att motverka arbetslöshet.

– Man borde lägga mest krut på de grupper där det finns ett stort behov av att ha jobb för att må bra. I dag prioriteras långtidsarbetslösa och det är förmodligen en bra strategi, men det kanske finns andra grupper som också behöver prioriteras. Rent intuitivt borde tidigare kriminella vara en sådan grupp, men det behöver studeras vidare, säger han.

Ursula Berge, som är samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tycker att arbetsgivare över huvud taget behöver bli bättre på att gå utanför sina egna nätverk och anställa från fler grupper. Nu när vi har arbetskraftsbrist, kompetensförsörjningsproblem och samtidigt hög arbetslöshet är det extra angeläget att man breddar sin föreställning om vem som kan göra ett bra jobb, påtalar hon.

Ursula Berge. Foto: Viktor Gårdsäter

– Tänker man att man bara ska anställa vita svenskar som är utbildade vid svenska universitet, då är det väldigt många som faller ifrån. Detta är en stor del av matchningsproblematiken. Man har en för snäv föreställning om vem som kan tillföra något på arbetsplatsen.

Personer med ett kriminellt förflutet har det extra svårt, menar hon. Ett problem är att många arbetsgivare gör bakgrundskontroller och bland annat begär utdrag ut belastningsregistret inför en eventuell anställning, oavsett vilket slags jobb det handlar om.

– Personer som har gjort kriminella handlingar i historien kommer att få det svårare ju bredare vi trålar. I grunden handlar det om att vi måste ha en föreställning om att människor som gjort kriminella handlingar kan bli bättre. Att man kan rehabiliteras och återgå i samhället.

"Man har en för snäv föreställning om vem som kan tillföra något på arbetsplatsen."

Ursula Berge

Inom ramen för Arbetsförmedlingens arbete finns en hel rad med olika typer av subventionerade anställningar. Dem borde arbetsgivare använda sig av i större utsträckning, tycker hon. Offentlig sektor, som är en politiskt styrd verksamhet, skulle också kunna ta ett större ansvar för inkludering och bland annat skriva in vissa krav och hänsyn i offentliga upphandlingar.

Även fackförbunden skulle kunna göra mycket mer i frågan, tillstår Ursula Berge.

– Bland annat skulle vi proaktivt kunna driva in sådana här sociala hänsyn i upphandlingar. Det finns flera redskap, men vi är jättedåliga på att använda dem.

Camila Salazar Atías på Fryshuset tycker att det behövs något slags stödsystem, både för arbetsgivaren som kan tänka sig att anställa en före detta kriminell och för arbetstagaren, som kanske aldrig tidigare har haft ett jobb. Att till exempel äntra ett fikarum är kanske inte alldeles enkelt när man kommer ifrån en helt annan miljö.

– Ett problem kan vara att man har levt så olika liv, man har så olika referensramar. Man kan referera till en sprängning men inte till en populär tv-serie. Det gör att man känner sig som en alien i det sammanhanget, säger hon.

Hon känner till fall där före detta kriminella undvikit arbetsplatsens fikarum, dels för man inte känt sig bekväm där, dels för att visa att man är så engagerad att man inte ens tar paus.

– Men det bryter mot kulturen, det verkar skumt att man aldrig kommer och socialiserar. Det har också hänt att någon liten grej försvunnit och då känner sig personen misstänkliggjord.

Staten skulle kunna göra en större insats med att stötta civilsamhällets arbete på området, tycker Camila Salazar Atías.

– Vi skulle till exempel kunna jobba som social brygga mellan arbetsgivare och arbetstagare, och det måste finansieras, säger hon.

Grupperna som har svårare att komma in på arbetsmarknaden

Fakta: Vägar in i kriminalitet

Pengarna lockar

Nästan alla barn och ungdomar som gått med i ett kriminellt nätverk anger ekonomisk vinning som ett av motiven. Tillträde till narkotikamarknaden, via de äldre i gänget, ses som en förutsättning för att kunna tjäna pengar. Det handlar både om den instrumentella betydelsen av att få bättre ekonomi och om den status det förväntas ge. En del tar över det ekonomiska ansvaret för familjen genom att begå brott.

Kriminalitet som inkomstkälla

Många som egentligen vill lämna sitt nätverk upplever att det inte finns något alternativ till kriminaliteten för att kunna tjäna pengar. En del uppger också att de försökt att ta vanliga jobb men att det inte har fungerat.

19-årig intervjuperson: 

”Och sen när pengarna är slut står man där och tänker: ’vad fan ska jag göra för att tjäna pengar, fan jag får inget jobb, jag söker och söker och får inget jobb, vad fan ska jag göra, jag har inga pengar’. Och så hamnar man i den cirkeln igen.

28-årig intervjuperson: 

”Jag har kommit ut i arbete och försökt förändra mig, men jag har känt mig utpekad på jobbet, som att man inte hör hemma där. Och samtidigt vet du att när du åker till orten, till centrum, kommer det stå 40 pers där som kramar om dig, som är glada för att du är där, medan det känns som att de inte ens vill att du ska vara på det där jobbet.”

Källa: BRÅ:s rapport ”Barn och unga i kriminella nätverk” från oktober 2023

Reporter Karin Persson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Mer pengar till Kriminalvården och Sis i vårbudgeten

VÅRBUDGET Kriminalvården får ett tillskott på 1,4 mi...
15 april, 2024

Fackliga kollegorna i fängelse – ”Det är nog värst f...

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Maryia Taradzetskaya befann sig i Berlin f...
15 april, 2024

Lönefrågor lockar nya medlemmar i Arvika

FACKLIGT Frågor om lön och friskvård lockar nya med...
12 april, 2024

Debatt: När vi hyllar arbetet trampar vi på de arbet...

DEBATT Jacob Oredsson, hälso- och sjukvårdskurato...
11 april, 2024


Läs även

Bättre arbetsmiljö avgörande för att fler ska orka j...

PENSION Jobb kan skapa mening. Men för att fler sk...
4 april, 2024

Fyra nya namn föreslås till förbundsstyrelsen

AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR Fyra nya namn finns med i förslaget till n...
2 april, 2024

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024