USA:s nya president Donald Trump tar plats i Vita huset. En karismatisk ledare i opposition blir nu en del av det etablissemang han innerligt vänt sig emot.
Den 70-årige fastighetsmiljardären från Queens bryter oupphörligen mot konventioner. Han är risktagande och starkt kontroversiell – långt ifrån lagom.
– Just här ligger mycket av hans dragningskraft. Donald Trump uppfyller många av de kriterier som man brukar ställa upp för ett karismatiskt ledarskap, säger Charlotta Levay, docent vid företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och specialist på organisation och ledarskap.
Typiska beteenden hos karismatiska ledare är att de beter sig annorlunda och överraskande. De tar ofta personliga risker, är visionära och dedikerade, men är samtidigt känsliga för sina följares behov.
Charlotta Levay är noga med att betona att ledarskap uppstår i relationen mellan ledaren och de som följer honom eller henne.
– Hängivna anhängare ser sin ledare som begåvad och unik.
Charlotta Levays forskning tyder på att sannolikheten att det uppstår karismatiskt ledarskap i motstånd till förändring ökar om ledaren kan tilltala en förhållandevis mäktig grupp som känner ett hot mot sina intressen eller sin identitet.
– Precis det gäller Donald Trump och hans följare.
Donald Trump har lyckats ge sina väljare hopp om att de kan påverka sin framtid. Han hävdar att globaliseringen och rörelsen mot mångkulturella samhällen kan stoppas.
Men efter valsegern tar han plats in i ett sammanhang som kräver både diplomati och förhandling.
– Hans nya roll kräver att han skapar en viss struktur, knyter band med etablissemanget och ger mer realistiska reformförslag.
Samtidigt beter han sig fortfarande okonventionellt. Kanske måste han fortsätta att göra det för att verka genuin.
– Upplever hans väljare att han blir en del av det etablissemang han så starkt vänt sig emot finns risken att de överger honom, säger Charlotta Levay.
Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR, har skrivit en bok som handlar om relationen mellan chefer och förtroendevalda i politiskt styrda organisationer. Hon har också särskilt intresserat sig för Donald Trump och hans nya roll i vita huset.
Den amerikanska valkampanjen sätter inte fokus på den typ av ledaregenskaper som krävs i den politiska miljön i Washington, säger hon:
– Politik är en segdragen process. Det ligger i demokratins natur att frågor ska ta tid, stötas och blötas. Man måste kunna kompromissa. Donald Trump är en impulsiv person, som är van vid att kunna bestämma saker på egen hand. Det blir intressant att se hur han agerar.
Att tillsätta meningsfränder på nyckelpositioner kan göra att Donald Trump slipper en del av kompromissandet och förhandlandet. 4 000 politiskt tillsatta personer byts ut i samband med att Barack Obama lämnar över taktpinnen. Men det finns också utredare, experter och chefer som är kvar och upprätthåller sin profession och opolitiska roll.
– Kommer de kunniga, erfarna medarbetarna fortfarande uppleva att de har utrymmet att lägga fram ett expertråd? undrar Hanna Broberg.
Risken är att Donald Trump inte kommer att ta vara på den kompetens och erfarenhet som finns och Hanna Broberg har fler råd att ge honom:
– Donald Trump måste bygga förtroende hos en bredare krets och arbeta fram en sammanhängande politisk vision. Han behöver skaffa sig en erfaren mentor, som också kan fungera som en ventil.
Han bör också skilja mellan familj och förvaltning. Det är inte lämpligt att tillsätta släktingar på politiska positioner.
– Skulle någon av hans släktingar ertappas med att ha begått ett allvarligt misstag drabbar det Donald Trump hårt. Ju närmare relation han har till dem han tillsätter, desto mer ”kletar deras misslyckanden av sig” på honom, säger hon.
För att lyckas behålla sitt stöd genom mandatperioden måste han visa resultat för dem som valt honom, menar både Hanna Broberg och Charlotta Levay. En karismatisk ledare som misslyckas med att producera fördelar för sina anhängare tappar efter ett tag sin karisma.
– Men det vi ska komma ihåg är att huruvida han verkligen har lyckats eller inte är underordnat. Det handlar snarare om kommunikationen, att hans verklighetsbeskrivning får genomslag, säger Charlotta Levay.
Text: Barbro Janson Lundkvist, Akademikern
5 tips till nya ledare
- Rekrytera personer med olika bakgrunder och erfarenheter.
- Läs av miljön. Lyssna. Ta vara på erfarenheter och kunskap.
- Skaffa en mentor. Gärna någon helt utomstående.
- Var tydlig med vad du vill åstadkomma.
- Följ upp och mät resultat. Kommunicera dina framgångar.
Källa: Hanna Broberg, chefsstrateg Akademikerförbundet SSR
Ur magasinet Akademikern 6/2016. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf på Akademikern.se
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
