Boken ges ut av organisationen Varken hora eller kuvad (VHEK) och bygger på texter och intervjuer som tidigare publicerats i VHEK:s tidning Förortsfeministen och podcasten Hederspodden.
Tidigare riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh är grundare och ordförande för organisationen och har arbetat med frågor kring hedersförtryck både politiskt och ideellt hela sitt arbetsliv.
– Det som skiljer den här boken från andra på samma tema är att det är flickorna och kvinnorna själva som berättar om hedersförtryck. Inte någon som står utifrån och betraktar. Även en del utsatta unga män samt myndighetspersoner och socionomer som på olika sätt kommer i kontakt med hedersförtryck får komma till tals.
– När man berättar om ett problem och försöker hitta lösningar är det viktigt att höra från målgruppen själva. Vad är det som de utsätts för? Det är ofta hemska och obekväma berättelser som det krävs stort mod och beslutsamhet för att våga dela med sig av. Upplevelser vi helst blundar för, men som sker hela tiden, i Sverige och i världen.
Varför en bok – ni har ju podden och tidningen?
– En bok ger andra förutsättningar att synliggöra hedersförtryck och lyfta de här modiga människornas berättelser. Det blir en annan tyngd. En bok kan man ge till de som behöver en ögonöppnare och liksom ”Varsågod, läs och se hur det ser ut i Sverige i dag”. Även för målgruppen själv är det viktigt att kunna läsa om andras upplevelser och förstå att de faktiskt inte är ensamma. Kanske kan det göra att de vågar öppna sig och berätta.
Amineh Kakabaveh anser att kunskapen måste höjas rejält, inte minst i socialtjänsten och hos myndigheter, för att få till en förändring. Syftet med boken är att medvetandegöra och ge läsarna en tankeställare, berättar hon.
– Många lever i ett helvete hela livet, kontrollerade av sin familj, sin man, sina släktingar. I hederskulturen blir en kvinna aldrig myndig. Lagstiftningen är viktig, men lagarna måste implementeras också. Jag var socialarbetare i 23 år och såg hur ofta föräldrarnas rätt till sina barn gick före barnens bästa. Vi måste bli bättre på att skydda barn och kvinnor från hedersvåld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning. Hedersförtrycket är ett samhällsproblem.
Hur fungerar samhällets stöd för utsatta i dag?
– Det har gått framåt mycket tack vare ideella krafter och skärpta lagar. Samhället har öppnat ögonen, men det är långt ifrån tillräckligt. Man tror att mer än en kvarts miljon flickor och kvinnor lever under hedersförtryck i Sverige. Men mörkertalet är stort, siffran är troligtvis högre. Det är över 21 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin pappa för att hon ville leva sitt eget liv. Vi kan i dag inte säga att vi inte vet vilket hot hedersnormer utgör. Arbetet mot hedersförtryck måste vara en central del av kvinnokampen i Sverige, men också i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.