Varning för vobbträsket

Första gången verbet ”vobba” dök upp i Svenska Akademins Ordlista var 2011: (vardagligt) arbeta samtidigt som man vabbar, lyder förklaringen.

Det skulle dock dröja nästan ett decennium innan begreppet vobb på allvar tagit sig in i det allmänna medvetandet.

Under pandemin, när många av oss mer eller mindre tvingades att arbeta hemifrån och barn skickades hem från skolor och förskolor för minsta snuva, blev vobb ett vanligt sätt att lösa livspusslet. Till glädje för många anställda och arbetsgivare, men också en källa till osäkerhet och stress: Vad förväntas jag göra när jag vobbar och hur bär jag mig åt för att hålla både mitt sjuka barn och min arbetsgivare på gott humör?

– Det är fortfarande väldigt få arbetsplatser som har rutiner kring vobb. Många anställda undrar om det är OK att vobba, eller om det rentav är ett krav, säger Maja Todorovic, ombudsman på Akademikerförbundet SSR som arbetar mycket med arbetsmiljöfrågor.

Maja Todorovic

Akademikerförbundet SSR har ännu ingen statistik över hur vanligt vobb är bland medlemmarna, men färska siffror från Unionen visar att varannan tjänsteman som har möjlighet att arbeta hemifrån oftare vobbar än vabbar när barnen är sjuka.

Fördelarna är uppenbara; jobbet blir gjort och lönen oförändrad samtidigt som barnen får vara hemma och bli friska i lugn och ro.

Så vad är nackdelarna?

– Det är lätt att det skapas oskrivna regler och normer på en arbetsplats om vobb blir den förväntade lösningen när anställdas barn blir sjuka. Det skapar osäkerhet och stress; gör jag verkligen ett lika bra jobb när jag vobbar? Hur ska jag kunna hålla fokus på arbetet och samtidigt ge mitt barn det hen behöver? säger Maja Todorovic och fortsätter:

– Forskning visar att det här med många bollar i luften inte är bra för oss. Vi måste få möjlighet att fokusera på en sak i taget.

Maja Todorovic menar att man som anställd och förälder måste ta ställning i varje enskild situation om vobb eller vabb är bästa lösningen.

Om barnet är ordentligt sjuk, har feber och mest behöver ligga och sova kanske det inte är några problem att jobba koncentrerat eller köra möten på Teams.

Alla föräldrar vet dock att sjuka småbarn ofta snart uppbringar förvånansvärd energi som de behöver få utlopp för inomhus innan de är friska nog att gå ut som vanligt igen.

– Att då parkera barnet framför en padda kanske är en lösning i stunden, men är det okej i längden?

Om man är två föräldrar som har möjlighet att arbeta hemifrån kan man lösa problemet genom att turas om att vobba och vabba. Kanske halva veckan var eller varannan dag – eller halva dagen var. Försäkringskassans regler gör det möjligt att vabba 75, 50, 25 eller 12,5 procent av dagen. Med lite planering och pusslande kan det bli en lösning som alla är nöjda med.

En kvalificerad gissning är dock att vobbandet oftare hamnar på den enas lott, det vill säga kvinnans.

– Jag har ingen statistik att luta mig mot men jag kan absolut tänka mig att vobb kan bli en kvinnofälla. Vi vet att kvinnor gör mer obetalt hemarbete och att de vabbar mer än männen – det är en spekulation, men jag har svårt att tro att vobb skulle vara ett undantag, säger Maja Todorovic.

Det största ansvaret för att vobb ska fungera ligger på arbetsgivaren, menar Maja Todorovic:

– I slimmade organisationer är det lätt att ansvaret i stället hamnar på individen. ”Om jag måste vabba en vecka så finns det ingen annan som gör mitt jobb, så det är bättre att jag vobbar istället”. Den anställde tar ett ansvar för organisationen som egentligen ligger på arbetsgivaren. Vi har en lagstiftning som möjliggör vård av sjuka barn, om man förväntas vobba istället för att vabba utmanar vi gränserna för den lagstiftningen.

– Det måste vara tydligt för alla anställda om vobb är accepterat eller ej, och när det är aktuellt måste det göras i samförstånd mellan arbetsgivaren och den anställda. Ingen ska känna sig pressad att vobba i stället för att vabba. Det är arbetsgivarens uppgift att veta om jobbet måste göras nu eller om det går att göra omprioriteringar.

Maja Todorovic tar en av sina egna chefer på Akademikerförbundet SSR som exempel på hur man som arbetsgivare bör agera:

– Under pandemin förklarade hen att ”antingen stannar ni hemma med barn som är sjuka, eller också jobbar ni medan barnen är på förskolan eller i skolan. Om ni jobbar hemma och er partner tar hand om sjuka barn som är så livliga att det är svårt att koncentrera sig, får ni komma till kontoret och jobba.”

– Jag tycker det var väldigt bra och tydligt. Ingen förväntade sig att vi skulle multitaska.

Samtidigt finns det förstås inga enkla svar på hur varje enskild situation ska lösas. Det handlar om individens ekonomi – har jag råd att vabba och avstå drygt 20 procent av lönen? Hur barnen mår och hur mycket service och vård de behöver. Och om hur arbetsuppgifterna ser ut. Finns någon annan som kan göra mitt jobb när jag vabbar eller samlas det på hög medan jag är borta?

Också här är det chefens ansvar att hålla en öppen dialog, konstaterar Maja Todorovic:

– Arbetsgivarens uppgift är att hjälpa de anställda att prioritera. Stöd att prioritera är en friskfaktor och ingen chef vill att de anställda ska bli sjuka av stress för att de tvingas lösa för många uppgifter samtidigt.