• 29 maj, 2023
    FOLKHÄLSA

    Tidslinje: Lever vi längre i dåliga tider?

    Forskarna är överens om att det finns ett samband mellan lågkonjunktur och ökad psykisk ohälsa. Hur det ser ut när det gäller den somatiska hälsan är däremot inte belagt.

    Krascher på Wall street har påverkat hela världens ekonomi. De har troligtvis också påverkat folkhälsan.

    Foto: Gettyimages

    Statistik från USA åren 1920 till 1940 antyder att folkhälsan förvånansvärt nog förbättras i dåliga tider:

    • Under ”den stora depressionen” 1930 till 1933 sjönk mortaliteten i de flesta ålderskategorier och den förväntade livslängden steg med drygt sex år, från 57,1 år 1929 till 63,3 år 1932.
    • Dock ökade antalet självmord under samma tidsperiod.
    • De ekonomiskt goda åren 1923, 1926 samt 1936–1937 ökade mortaliteten.

    Det går inte att fastslå orsakerna till att människor tycks må bättre i sämre tider, men ett par forskningshypoteser är:

    • Mindre arbete skapar mindre stress och därmed färre dödsfall i hjärt- och kärlsjukdom.
    • Sämre ekonomi gör att fler måste avstå alkohol och cigaretter, vilket leder till att den förväntade livslängden ökar.

    Vad händer när det vänder?

    Den sista frågeställningen i Arbetsmiljöverkets kunskapsöversikt handlar om huruvida det finns ett samband mellan konjunkturuppgång, ökad arbetsbelastning och ohälsa. Svar hittar man i Försäkringskassans statistik från slutet av 1990-talet, då den djupa lågkonjunkturen i Sverige vändes till mycket stark tillväxt. Slutsatserna är värda att fundera över:

    ·      Arbetslösheten sjönk markant 1997 och fortsatte så till 2001.

    ·      Samtidigt steg sjukskrivningstalen från 3,8% av den arbetande befolkningen 1997 till rekordhöga 6,1% 2003.

    ·      Yrken där kvinnor var (och fortfarande är) överrepresenterade hade högst sjukskrivningstal.

    ·      Psykosociala arbetsmiljöfaktorer, mätta som krav, kontroll och socialt stöd i arbetet, tycks under 1990-talet kraftigt ha ökat sin betydelse för långtidssjukskrivning.

    ·      Den så kallade ”arbetsmiljöhypotesen” (Johnson & Hall, 1988) säger att sjukfrånvaron ökar som en effekt av allt högre arbetsbelastning. Friska och närvarande medarbetare förutsätter följaktligen andra effektiviseringslösningar än att lägga fler arbetsuppgifter på var och en.

    Läs också:

    Så påverkar den ekonomiska krisen folkhälsan

    Anne Ralf Hållbus

    Senaste nytt

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

    Senaste nytt

    SEMESTER

    Rekordåret 2025 – här är alla röda dagar

    2024 var bra – men 2025 blir ett rekordår när det ko...

    2 januari, 2025

    ÅRSKRÖNIKA

    Skärmtid, krav på kortare arbetstid och st...

    De mest lästa reportagen i Akademikern speglar ett t...

    23 december, 2024

    AVTALSRÖRELSE

    Kravet: Kortare arbetstid och 4,2 procent ...

    Avtalsrörelsen är i gång. I dag, fredag, växlar part...

    20 december, 2024

    POLITIK

    Reagerar på kommunalrådets uttalande – ”Kä...

    Anställda i Skurups kommun reagerar starkt på kommun...

    19 december, 2024

    Läs även

    VÄLFÄRD

    Nya arbetssätt ska motverka välfärdsbrott

    Den ökande välfärdsbrottsligheten kräver samverkan o...

    12 november, 2024

    EKONOMI

    Växande klyftor mellan kvinnor och män

    Inkomstskillnaderna mellan könen ökar – och det är m...

    4 november, 2024

    EKONOMI

    Forskare varnar för Northvoltkonkurs – ...

    Den ekonomiska krisen på Northvolt förvärras för var...

    15 oktober, 2024

    BUDGET

    Arbetsmarknadspolitiken i skymundan i budg...

    Arbetslösheten fortsätter att stiga – trots det lyse...

    19 september, 2024