Nya arbetssätt ska motverka välfärdsbrott

Kriminella som startar vårdcentraler och HVB-hem. Läkarkliniker som inte bedriver den vård de utger sig för. Oseriösa konsultföretag som förmedlar bristfälliga familjehem åt barn.

Välfärdsbrottslighet finns i alla kommuner och regioner i hela landet och skadar samhället på alla nivåer. Varje år betalas cirka 15 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar. Pengar som delvis går till att finansiera den organiserade brottsligheten.

Ivo har i två olika regeringsuppdrag fått i uppgift att utveckla sina metoder för att skärpa tillsynen och agera mot kriminella och oseriösa aktörer, samt ett förstärkt uppdrag specifikt mot HVB-verksamheter.

– Det är ett allvarligt läge, så pass allvarligt att vi och många andra myndigheter har fått särskilda regeringsuppdrag för att motverka det som sker – att den här typen av kriminalitet plundrar vårt land på skattemedel, säger Peder Carlsson, avdelningschef på Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, under ett seminarium på Socionomdagarna.

Välfärdsbrottsligheten inom vård och omsorg är ett växande problem, med alltmer avancerade och systematiska upplägg. I många fall bedriver man verksamheter i flera branscher parallellt, och de oseriösa och kriminella aktörerna har ofta väldigt bra koll på lagstiftningen – framför allt luckor i den, säger Anna Karin Nyqvist, enhetschef på Ivo.

– De här nya avancerade brottsuppläggen förändras ständigt, vilket försvårar tillståndsprövning och tillsyn. Vi får lägga mycket tid på att komma åt det här, och det har blivit allt tydligare att man som myndighet aldrig klarar av att lösa detta ensam. Gemensamma krafter behövs, och vi har under hösten utvecklat och intensifierat vårt samarbete med framför allt polisen och Ekobrottsmyndigheten.

Den negativa utvecklingen går snabbt och omfattningen av kriminella aktörer är större än vad man kunnat identifiera tidigare, säger Peder Carlsson.

– Ju mer vi gräver, desto mer hittar vi. Det förekommer i allt från vårdcentraler och HVB-hem till tandläkarmottagningar och skönhetssalonger. Vi vill naturligtvis stoppa alla kriminella aktörer, men vi måste ha mycket på fötterna för att kunna vidta åtgärder. Rättssäkerheten måste komma först, men det är frustrerande att alltid vara ett steg bakom, säger han och fortsätter:

– Vi är inte fullt rustade för att hantera de här verksamheterna, utan behöver förstärkta befogenheter, ökad tillgång till informationsöverföring mellan myndigheter, tillgång till belastningsregister och kunna använda oss av lite mer okonventionella metoder. Det kan vara att vi bokar en tid på en skönhetssaling för att se vem som utför behandlingen – och vad injektionerna innehåller. Det är exempel på uppgifter vi behöver för att kunna bli mer träffsäkra i vår tillsyn.

Anna Karin Nyqvist menar att personal på Ivo upplevt hot och försök till påverkan, och nu vill myndigheten att det inte ska synas vem som har handlagt ett ärende. Man vill dessutom se ett ännu närmre samarbete med polisen ute på inspektioner.

– Attityden har blivit hårdare, mentaliteten grövre. Hot förekommer i allt högre utsträckning. Vi kan inte utsätta våra inspektörer för risker, och vi ser att vi behöver samarbeta med polisen i ännu högre utsträckning i frågor som rör personalens säkerhet.