– När man vet att de som kommer att tillämpa lagstiftningen är personer utan särskilda förkunskaper. Då ska man ställa höga krav på förståelighet och enkelhet. Det har de inte lyckats med här, säger han.
Den nya lagen skyddar visselblåsare som rapporterar om ”missförhållanden”. Den gamla lagen gällde ”särskilda missförhållanden”. Om det betyder att tröskeln sänkts eller inte är en bedömningsfråga, förklarar Mikael Smeds.
– Det är fortfarande en tröskel som man behöver ta sig över. Det behöver finnas ett intresse från allmänheten för att få reda på de här missförhållandena för att skyddet ska gälla, säger han
Den nya lagen omfattar fler personer än tidigare. Utöver anställda, även arbetssökande, egenföretagare, praktikanter, volontärer, personer i förvaltnings- och ledningsorgan och aktieägare verksamma i bolaget. Lagen ska också skydda både visselblåsaren och kollegor som hjälpt till att rapportera.
Lagen ska även förtydliga vilka kanaler arbetstagare kan använda för att rapportera missförhållanden. Alla verksamheter med över 50 anställda ska bli skyldiga att inrätta interna visselblåsarfunktioner. Regeringen ska också utse myndigheter för att hantera externa visselblåsarkanaler inom vissa områden.
Mikael Smeds rekommenderar medlemmar att i första hand rådfråga sitt fackförbund innan de rapporterar till de interna eller externa visselblåsarkanalerna.
– Framförallt för att få hjälp att bedöma själva missförhållandet i sig. Om det har ett allmänintresse eller inte.
Mikael Smeds är trots invändningarna generellt sett positiv till den nya lagen.
– Vi tycker att det är bra att det kommer ett sådant här skydd. Att alla verksamheter, oavsett om de är offentliga eller privata, ska ha interna rapporteringskanaler. Det borde vara en hygienstandard. Om inte annat som ett sätt att utvärdera, kvalitetssäkra och förbättra den egna verksamheten, säger han.
Den nya visselblåsarlagen föreslås träda i kraft den 17 december i år.
Läs mer >> Så funkar det: Visselblåsare
