26 oktober, 2020

Så funkar det: Visselblåsare

Har du upptäckt felaktigheter på jobbet? Nu stärks skyddet för dem som larmar.

visselpipa

Skyddet för visselblåsare stärks.

RASMUS MEISLER

1. Larma om missförhållanden
Går saker inte rätt till på ditt jobb? Då kanske det är dags att blåsa i visselpipan. Begreppet kommer från dåtidens engelska poliser som använde sig av visselpipor för att påkalla allmänhetens uppmärksamhet på pågående brott. I juridisk mening är en visselblåsare en person som larmar om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen.

2. Lyft först problemet internt
Den 1 januari 2017 trädde en svensk lag om visselblåsning i kraft. Lagen innebär att den som larmar om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats ska skyddas från repressalier. Utgångspunkten är att man först ska larma internt, sedan externt om arbetsgivaren inte har vidtagit skäliga åtgärder efter det interna larmet.

3. Starkare skydd för offentligt anställda
Anställda i offentlig sektor har ytterligare rättigheter som slås fast i grundlagen. Dels ett meddelarskydd som ger rätt att lämna uppgifter om missförhållanden till media. Dels ett efterforskningsskydd som gör att arbetsgivaren inte får försöka ta reda på vem som meddelat media. Även privatanställda inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd.

4. Rädda för represalier
Trots lagstiftningen och trots att flera arbetsgivare har inrättat system för att anonymt kunna påtala brister i verksamheten tvekar många. I en undersökning från Transparency international svarade en tredjedel av de tillfrågade svenskarna att risken för repressalier är det största hindret för att rapportera om oegentligheter.

5. EU stärker skyddet för visselblåsaren
Förra året kom ett EU-direktiv om att skydda visselblåsare i alla unionens länder. Arbetsgivare med fler än 50 anställda och kommuner med över 10 000 anställda ska ha säkra kanaler för att hantera larm från visselblåsare. Det ska även företag verksamma inom finansbranschen och branscher som är extra känsliga för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sveriges regering har tillsatt en utredning och senast i oktober 2021 ska direktivet införlivas i lagstiftningen.

Johanna Kvarnsell

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Förslag till kongressen: Förbundskansliet ska bli kl...

KONGRESS 2024 Ska förbundskansliet bli klimatneutralt? O...
21 maj, 2024

Bör Akademikerförbundet slopa SSR?

KONGRESS 2024 I en motion till kongressen föreslås att f...
17 maj, 2024

Vi är akademikerfacket i staten

KRÖNIKA Nu påbörjar vi en resa med målet om att bl...
16 maj, 2024

Rekordmånga motioner till kongressen – ”Histor...

KONGRESS 2024 Akademikerförbundet SSR:s kongress närmar ...
15 maj, 2024


Läs även

Vad är det för skillnad på flextid och övertid?

EXPERTEN SVARAR Nours kollegor behöver regelbundet jobba ö...
8 februari, 2024

Akademikerförbundet SSR JO-anmäler Gällivare kommun

ARBETSRÄTT Enligt förbundet ska Gällivare kommun ha f...
24 januari, 2024

Året som gått i Akademikern

AKADEMIKERN Vad minns du från året som gått? En titt i...
22 december, 2023

”Jag blev mobbad – kan jag ångra uppsägningen?”

EXPERTEN SVARAR Eva mobbades grovt av sina kollegor under ...
7 december, 2023