Så funkar det: Visselblåsare

1. Larma om missförhållanden
Går saker inte rätt till på ditt jobb? Då kanske det är dags att blåsa i visselpipan. Begreppet kommer från dåtidens engelska poliser som använde sig av visselpipor för att påkalla allmänhetens uppmärksamhet på pågående brott. I juridisk mening är en visselblåsare en person som larmar om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen.

2. Lyft först problemet internt
Den 1 januari 2017 trädde en svensk lag om visselblåsning i kraft. Lagen innebär att den som larmar om allvarliga missförhållanden på sin arbetsplats ska skyddas från repressalier. Utgångspunkten är att man först ska larma internt, sedan externt om arbetsgivaren inte har vidtagit skäliga åtgärder efter det interna larmet.

3. Starkare skydd för offentligt anställda
Anställda i offentlig sektor har ytterligare rättigheter som slås fast i grundlagen. Dels ett meddelarskydd som ger rätt att lämna uppgifter om missförhållanden till media. Dels ett efterforskningsskydd som gör att arbetsgivaren inte får försöka ta reda på vem som meddelat media. Även privatanställda inom vård, skola och omsorg har meddelarskydd.

4. Rädda för represalier
Trots lagstiftningen och trots att flera arbetsgivare har inrättat system för att anonymt kunna påtala brister i verksamheten tvekar många. I en undersökning från Transparency international svarade en tredjedel av de tillfrågade svenskarna att risken för repressalier är det största hindret för att rapportera om oegentligheter.

5. EU stärker skyddet för visselblåsaren
Förra året kom ett EU-direktiv om att skydda visselblåsare i alla unionens länder. Arbetsgivare med fler än 50 anställda och kommuner med över 10 000 anställda ska ha säkra kanaler för att hantera larm från visselblåsare. Det ska även företag verksamma inom finansbranschen och branscher som är extra känsliga för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sveriges regering har tillsatt en utredning och senast i oktober 2021 ska direktivet införlivas i lagstiftningen.