– Vi vet ju att många av våra medlemmar i socialtjänsten har en väldigt pressad arbetssituation och många överväger att byta jobb. Då är det dels viktigt att jobba med arbetsmiljön, men enkäter har visat att den viktigaste faktorn är högre lön, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.
Det är inte ont om utbildade socionomer. Ändå råder det brist på socialsekreterare i kommunerna, enligt SSR:s rapport För jämställda löner – mer lönespridning till kvinnorna! Löneutvecklingen för socialsekreterare var förhållandevis stark under 2015. Men de som gjorde lönelyft var framförallt de som tagit examen de senaste fem åren. Procentuellt sett höjde de sina löner med nästan dubbelt så mycket som de som tog examen för över 20 år sedan.
Att yngre fått upp fått upp sin lön kan delvis förklaras av bristen på socialsekreterare. Även att den gruppen byter jobb i högre utsträckning, vilket kan vara ett sätt att höja sin lön. De äldre och mer erfarna får se sin lön stå stilla, eller i värsta fall bli frånseglade.
– Det riskerar ju att skapa stora spänningar på arbetsplatsen om erfarenhet inte visar sig i lönekuvertet. Och om att byta arbetsplats blir det enda sättet att höja sin lön skapar ju det en väldig personalomsättning, säger Markus Furuberg.
Låg lönespridning, som alltså är skillnaden mellan de högst och lägst betalda inom en yrkesgrupp, är ett problem inom de flesta kvinnodominerade yrken. Men exempelvis har lärarkåren en större lönespridning än socialsekreterare. Den högst betalda tiondelen av socialsekreterarna tjänar i genomsnitt 9 200 kronor mer i månaden än den lägst betalda tiondelen. Att jämföra med 10 500 för gymnasielärare, 23 800 för akademiker inom statlig sektor, och 28 000 för akademiker på hela arbetsmarknaden (SCB:s siffror från 2014).
Lösningen för socialsekreterare som vill höja lönen är ofta att gå över till privat sektor. Där är medianlönen 3 400 kronor högre än inom kommunen, och lönespridningen betydligt större.
– Eftersom att inhyrda socionomer kan kosta hundratusentals kronor i månaden för kommunerna så finns ju pengarna uppenbarligen, men de ser våra medlemmar inte till, säger Markus Furuberg.
Om man ska kunna göra lönekarriär i socialtjänsten måste det finnas fler välbetalda jobb än chefstjänsterna, som exempelvis olika specialisttjänster, menar Markus Furuberg. Han vill även se en tydlig lönestrategi från kommunernas sida.
Inte heller socialchefer tjänar särskilt mycket mer än sina underordnade. Lönerna är låga och lönespridningen liten även bland cheferna.
– Det är ett svårt chefsuppdrag med stort ansvar för liv och hälsa. Tittar man på andra yrken i kommunal sektor har de betydligt större möjlighet till lönekarriär, och det låter för mig konstigt. Det här är väldigt svåra chefsuppdrag som behöver belönas annorlunda, säger Markus Furuberg, förhandlingchef för SSR.
Text: Adam Westin
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
